”Allt behöver inte vara nytt för att skapa ett trivsamt kontor”

Varje år kasseras enorma mängder kontorsinredning av företag som vill ha nya fräscha kontor. Inom samarbetet 100-gruppen arbetar aktörer inom inredningsbranschen för att skapa en mer hållbar syn på kontorsinredning.

Bildmontage Foto på kontor: Martin Varsavsky/Flickr

Svenskarnas inredningsintresse får konsekvenser för miljön och resurser när nästan nya kök och badrum rivs ut för att ersättas med nytt. Dessvärre gäller det även för de svenska företagen som gärna investerar i nya häftiga kontor utan att fundera över vad som händer med gammal kontorsutrustning. 100-gruppen är ett nätverk där aktörer inom inredningsbranschen arbetar för mer hållbara och cirkulära kontorsinredningar. Ivana Kildsgaard är hållbarhetschef på LINK arkitektur och en av initiativtagarna till 100-gruppen.
– Ser man på företagens kontorsinredningar idag så åker många produkter till deponin när företagen flyttar. Det gäller inte bara möbler utan även innerväggar, glas, innertak och golv blåses ut långt innan garantitiden gått ut. Det är egentligen fruktansvärt.

Exakt hur mycket kontorsinredning som kasseras varje år är svårt att veta men genom att kontakta återförsäljare har 100-gruppen fått uppfattningen att de rör sig om enorma mängder som kastas bort varje år. Nu har man ansökt om forskningspengar för att kartlägga vad som händer med inredningsprodukter vid hyresgästbyte, hur mycket som kastas och var det tar vägen. I projektet vill vi också göra en bedömning av den miljöbesparing det skulle innebära att återbruka. I 100-gruppen arbetar man också med att definiera kriterier för hållbar inredning.
– Här vill vi gärna få in ett helhetstänk. Det handlar bland annat om att certifiera hållbara och giftfria möbler och produkter. Det kan ju annars vara väldigt svårt för arkitekter och inredare att veta vad olika produkter innehåller. Men det handlar också om att bevara befintliga möbler som en integrerad del av en ny inredning. Största utmaningen idag är att veta vad befintliga produkter innehåller för att kunna certifiera även dem. Förutom detta behövs nya affärsmodeller för cirkulär ekonomi, som bidrar till högre grad av återanvänding av produkter, säger Ivana Kildsgaard.

Finns det någon marknadsplats för företag som vill sälja eller skänka bort kasserade kontorsinredningar?
– Det finns flera initiativ men i dagsläget är det framförallt mindre företag i branschen ägnar sig åt det här. Vi tror dock att det är en växande bransch och flera cirkulära initiativ är på gång! Ett problem är dock att det är svårt för dem att lagra exempelvis 100 stolar tills det är dags för ett företag att flytta in i sina nya lokaler där de begagnade stolarna ska vara. Det kan också vara svårt att få tag i rätt antal av en viss möbel. Så det finns en del logistiska problem idag om man ska göra det här på en industriell nivå. Men tillsammans med IVL Svenska Miljöinstutet jobbar flera av medlemmarna inom 100-gruppen nu med ett projekt där vi tittar på hur vi kan skapa en digital marknadsplats som kan användas av många köpare och säljare för vissa av de här produkterna. Tanken är att skapa möjlighet till återanvändning i industriell skala, framförallt med fokus på fast inredning. Projektet är ett samverkansprojekt som är delvis finansierat av Vinnova och kommer löpa i 2,5 år – förutom IVL är både arkitekter, fastighetsbolag, återförsäljare med flera med i utvecklingen.

Hur bör företagen tänka när det kommer till kontorsinredning?
–För att skapa ett trivsamt och snyggt kontor behöver man inte köpa allt nytt. Man bör utgå istället från det man redan har, och komplettera med det som saknas. Då tar man ansvar för sin resursanvändning och klimatpåverkan. Det handlar om att ställa krav på inredningsarkitekter och de som jobbar med inredningen att ta tillvara på befintliga produkter och göra medvetna, hållbara val av nya produkter. En viktig aspekt är också att tänka på att skapa en flexibel kontorsmiljö som kan lätt anpassas vid behov.