Fredagskommentaren: Avfallsförbränning i samma sits som fossilbranschen

Avfall som köps in till förbränning riskerar att bli en ”strandad tillgång”, samma begrepp som används för att beskriva den ekonomiska risken med att investera i fossila energislag. För Sverige som har EU:s högsta förbränning av avfall per capita är framtiden osäker för fjärrvärmebranschen.

När EU-parlamentet i veckan röstade för högre återvinningsnivåer än vad EU-kommissionen tidigare föreslagit togs ytterligare ett steg mot en cirkulär ekonomi bland medlemsländerna. Även om de exakta nivåerna för återvinning kanske inte blir avgörande påminner EU-parlamentets beslut om att stora förändringar är på gång inom avfallshanteringen och förutsättningarna för energiåtervinning.

Linnéa Engström, EU-parlamentariker för Miljöpartiet, kommenterade omröstningen med att de kommande återvinningskraven innebär ett paradigmskifte inom avfallshanteringen och att Sverige inte kommer kunna importera och bränna sopor på samma sätt som i dag. Och i januari rekommenderade EU-kommissionen medlemsländerna att ta hänsyn till risken för strandade tillgångar när nya anläggningar för avfallsförbränning planeras.

Frågan om Sverige ska importera och bränna avfall i fjärrvärmeverk har gått het de senaste åren och nu ser branschen ut att få nya förutsättningar. De nya återvinningskraven för hushållsavfall som enligt parlamentet bör ligga på 70 procent börjar gälla år 2030. Även om det kan tyckas långt fram är drygt tio år inte mycket ur ett branschperspektiv och frågan är nu hur svensk energiåtervinning kommer att påverkas. När majoriteten av EU:s hushållsavfall ska återvinnas, blir det då någonting kvar att bränna i fjärrvärmeverken? Och vad betyder det för Sverige som har den högsta förbränningen av avfall per capita i EU?

Även om branschen menar att dagens förbränningsnivåer kommer hålla i sig till 2030 pekar organisationen Energiföretagen på att volymerna av importerat avfall därefter kan minska. Något slut för avfallsförbränningen tror de däremot inte på. Kanske är det en realistisk bedömning, eller så tar det emot att bekräfta sin egen undergång. Precis som att fossilsektorn känt till problematiken med mänsklig klimatpåverkan sedan 90-talet och ändå fortsätter driva affärsmodellen vidare. I Sverige investerades det stort i fjärrvärmeanläggningar runt millennieskiftet och energiåtervinningen utgör i dag en fjärdedel av värmeförsörjningen.

Det som talar för fjärrvärmebranschens överlevnad är bland annat tuffare regler kring hur mycket avfall som kommer att få deponeras. Mindre avfall på hög innebär mer potentiellt bränsle att elda. Och även om de föreslagna återvinningsnivåerna på 70 procent blir verklighet återstår 30 procent hushållsavfall som måste hanteras på något sätt. Samtidigt väntas inom några år nya återvinningskrav på brännbart avfall som inte härstammar från hushållen, vilket kan driva på återvinningen ytterligare. Och precis som många energibolag börjar svänga om mot förnybara källor ser fjärrvärmebranschen ut att behöva ställa om till nya råvaror. Istället för avfallsförbränning kan den framtida energiåtervinningen byggas på spillvärme från datorhallar eller förbränning av biobränsle.

daniel-boman200x300Oljebranschens dagar är på sikt räknade och ökade återvinningskrav ser ut att lägga krokben för energiåtervinningen från avfall. Oavsett vad man tycker om att importera och bränna sopor. År 2015 fanns det i Sverige 32 anläggningar som förbrände avfall, nu återstår att se hur många som överlever omställningen till en cirkulär ekonomi.

 

Daniel Boman
redaktör, Aktuell Hållbarhet