”Barnrättsfrågor – en blind fläck för nordiska storbolag”

DEBATT Företag måste stärka kontrollen över sina leverantörsled, skriver Théo Jaekel och Jasmin Draszka-Ali, från advokatfirman Vinge.

jaekel-theo-highres

En nyligen genomförd studie från Global Child Forum visar att nordiska storbolag får underkänt när det gäller att hantera risker kopplade till barns rättigheter i sina globala leverantörsled. Genomsnittspoängen för de 299 granskade bolagen hamnar på 2.0 av maximalt 9, vilket är lägre än den genomsnittliga poängen för globala bolag som undersökts.

Den låga genomsnittspoängen visar tydligt att barnrättsfrågor fortfarande är en blind fläck för en stor majoritet av våra nordiska företag.

I studien granskades bland annat bolagsstyrning och ansvar på styrelsenivå, policys och rapportering, samt partnerskap med barnrättsorganisationer. Resultaten visar att barnrättsfrågor är eftersatta då endast 10 procent av bolagen lägger ansvar på styrelsenivå och endast 7 procent inkluderar frågorna i sina riskanalyser. Av de granskade bolagen har visserligen 73 procent en policy mot barnarbete, men endast 17 procent rapporterar kring resultat, och endast 12 procent av företagen arbetar med barnrättsfrågor utöver barnarbete.

Rapporten bekräftar att majoriteten av företag fortfarande missar att ta ett helhetsgrepp om barnrättsfrågorna och att se dessa i ett större perspektiv, kopplat till sina globala leverantörskedjor.

För att fortsättningsvis inte hamna i botten av den här typen av granskningar, samt att säkerställa att barns rättigheter respekteras i hela leverantörskedjan, måste bolagen se barnrättsfrågorna i sitt sammanhang och då reflektera över hur barns rättigheter påverkas av deras föräldrars låga löner och extrema övertid, bristen på vatten i lokalsamhällen samt en begränsad tillgång till utbildning. Dessutom måste bolag även beakta vilken inverkan eventuell marknadsföring, själva slutprodukten och arbetsförhållanden här i Sverige kan ha på barns rättigheter.

Det är viktigt att förstå att ett effektivt arbete för barns rättigheter kräver mer än att endast motverka barnarbete. Ett tydligt exempel på detta är hur migrantarbetares arbetsförhållanden påverkar deras barn. Enbart i Kina är 61 miljoner barn lämnade i hembyar inåt landet, långt från fabrikerna i kustområdena, på grund av migrantarbetande föräldrar. En hel generation barn växer upp utan att träffa sina föräldrar under väldigt långa perioder. Här har företag ett ansvar att se över vilka möjligheter man erbjuder sina anställda att kombinera arbete med föräldraskapet.

Två andra centrala frågor, med kopplingar till barns rättigheter, är dels förekomsten av nutida slaveri, dels ökade flyktingströmmar. Det är av yttersta vikt att företagen känner till och effektivt hanterar denna problematik genom sitt hållbarhetsarbete i leverantörskedjan.

När det gäller nutida slaveri uppskattar ILO att 21 miljoner människor världen över är fast i någon form av tvångsarbete, varav 90 procent utsätts för tvångsarbete som en del av företags globala leverantörsled. Vidare är hälften av de som i dag arbetar under slavliknande förhållanden kvinnor. Detta har givetvis stora konsekvenser för barns rättigheter genom att föräldrar, och särskilt mödrar, blir fast i tvångsarbete, vilket i sin tur ofta leder till att även barnen blir utnyttjade. Här är det särskilt oroväckande att se att företag inom högriskbranscher för nutida slaveri, exempelvis turism och livsmedel, hamnar så pass långt ner som 1,6 respektive 1,7 på poängskalan i Global Child Forums granskning, vilket indikerar allvarliga brister i att motverka dessa risker.

Människor på flykt och ökade flyktingströmmar är en stor utmaning och bör vara en prioritet för hela samhället, och därmed även för företag. Över 65 miljoner människor globalt är på flykt i dag, vilket är den högsta siffran någonsin. Av dessa är 51 procent barn. Hur föräldrar på flykt tillåts att arbeta har direkta effekter på barns rättigheter. Dessvärre, på grund av såväl legala som praktiska hinder, tvingas många, särskilt kvinnor, in i informella sektorer där risken för exploaterande arbetsförhållanden och trafficking är hög. Detta blir också en del av de globala leverantörsleden.

För att ha kontroll över dessa risker och säkerställa att barns rättigheter respekteras i hela produktionen av de varor och tjänster som de nordiska bolagen tillhandahåller, måste företagen stärka kontrollen över sina leverantörsled. Global Child Forums granskning visar att 51 procent av bolagen ger till välgörenhet kopplat till barnrättsfrågor, men enbart 15 procent har implementerat frågorna i sin verksamhet och ingått partnerskap inom områden som är avgörande för hur företaget bedriver sin verksamhet.

Det är hög tid att barns rättigheter inte enbart är en fråga för välgörenhet, utan i stället görs till en central del av företagens ansvarsarbete och riskhantering. Detta uppnås enbart genom tydliga åtaganden i styrdokument, ansvar på styrelsenivå samt kontinuerlig kontroll och uppföljning i leverantörsleden. Det gäller även att bredda perspektivet och inte enbart leta efter eventuellt barnarbete. Barnrättsfrågor ryms inom en rad olika andra områden, och så länge företag hamnar så här pass långt ner i internationella granskningar blir det svårt för Sverige att hålla flaggan i topp när det gäller att vara en hållbarhetsnation.

Théo Jaekel, Senior Specialist: Human Rights and Supply Chain
Jasmin Draszka-Ali, Associate
Advokatfirman Vinge

____________

Läs fler debatter på Aktuell Hållbarhet.