”Därför vinner alla på att avfallsmonopolet avregleras”

Om regeringen driver igenom avregleringen på hushållsliknande avfall från företag är vinsterna många. Det skriver Viveke Ihd, ansvarig för miljö och utveckling på Återvinningsindustrierna i en debattartikel.

839355184.gif

Regeringen vill underlätta för privata företag att bestämma över sitt eget hushållsliknande avfall och ge den privata återvinningsbranschen incitament att investera i ny, miljöanpassad teknik. Det är ett synnerligen välkommet förslag.

Med dagens lagstiftning är det kommunen som bestämmer över matrester och begagnade matoljor från restauranger, storkök och snabbmatskedjor. Vissa kommuner ser till att det biologiska avfallet blir exempelvis biogas, biodiesel eller råvara för den kemiska industrin, men alltför många kommuner skickar avfallet till sina förbränningsanläggningar.
I regeringens klimatproposition konstateras att materialåtervinning är klimatmässigt överlägset förbränning. Men att bränna värdefullt biologiskt avfall är inte bara miljömässigt dumt, det innebär också att vi fortsatt är onödigt beroende av fossila drivmedel med all den framtida osäkerhet det innebär.
Med den lagändring som regeringen föreslår, kan den som ger upphov till det hushållsliknande avfallet vända sig till flera aktörer, både privata och offentliga.
Behandlingsmetoderna konkurrensutsätts, vilket både bör ge sänkta kostnader och ökade möjligheter att välja en miljöanpassad avfallslösning.

Konkret innebär lagändringen exempelvis att Max restauranger själva kan besluta vad de vill göra med sin använda frityrolja. De vill tillverka biodiesel som minskar behovet av fossila bränslen och reducerar företagets klimatpåverkan. Det är dessutom en god affär att driva sina lastbilar på egna rester – hushållsliknande avfall har blivit en lönsam råvara.
Företrädare för landets kommuner hävdar att en konkurrensutsättning av hushållsliknande avfall kan leda till att kommunen stoppar sin planerade utbyggnad av biologisk behandling. Så blir det knappast.

I fjol
ökade förbränningen av hushållssopor till 48,5 procent av all avfallshantering. Samtidigt minskade materialåtervinningen, som nu bara utgör 35 procent, allt enligt siffror från Avfall Sverige. I nuläget har vi också långt kvar till riksdagens mål att minst 35 procent av allt matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska återvinnas genom biologisk behandling. Det är alltså den nuvarande ordningen som lämnar mycket övrigt att önska ur klimat- och resurshushållningssynpunkt.

Miljömässigt ambitiösa kommuner bör inte vara rädda för lagändringen. Kommuner som har eller skaffar sig en väl utbyggd anläggning för biologisk behandling kommer att få handha avfallet, eftersom det är så en väl fungerande marknad fungerar. Kommuner som i dagsläget eldar upp biologiskt avfall får nya incitament att investera i biogasanläggningar eller andra klimatsmarta sätt att ta hand om avfallet. Samtidigt får privata sektorn nya incitament att utveckla tekniken för att miljövänligt och kostnadseffektivt hantera avfallet. Dessutom kan samma aktör samla in allt avfall hos företagen – idag samlas ofta det hushållsliknande avfallet in av helt andra än de som har hand om det som traditionellt har setts som ”äkta” företagsavfall. Självklart minskar kostnader och miljöpåverkan med en sådan nyordning.
Vi är övertygade om att regeringen genomför sitt lagförslag.
Vi hoppas att kommunerna välkomnar lagändringen, eftersom det minskar klimatpåverkan, kan pressa kostnader och gynnar nyföretagande.

Viveke Ihd, ansvarig för miljö och utveckling
Återvinningsindustrierna