Debatt: ”Miljökrav på undantag i ekonomiska utvecklingszoner”

Arbetsrätt och miljöskydd luckras upp i Kinas och Indiens ekonomiska zoner, skriver Rebecka Jalvemyr och Parul Sharma på Miljöaktuellt debatt

”Den ”lokala” vattenkrisen i olika länder har givetvis globala konsekvenser, varje industriell sektor väntas få en kraftig utmaning i vad gäller tillgången på vatten. En analys som delvis presenterades på world economic forum tyder på att världen kommer att möta ett globalt underskott på 40 procent mellan prognoserna för efterfrågan och utbudet  på vatten år 2030.

Det som sällan diskuteras är hur det påverkar de mänskliga rättigheterna och vilka konsekvenser det får för människor. 1,2 miljarder människor globalt har inte garanterad tillgång till vatten och 2,6 miljarder är utan ordentlig sanitet.

Vattenfrågan har varit en stor del av moderniseringen i både Indien och Kina. Den 31 januari 2013 släppte den indiska regeringen ett utkast på en ny vattenpolicy och öppnade upp för kommentarer som har lett till protester från ideella organisationer, bönder, småbrukare och främst grupper som kämpar emot korruptionen i landet.

Policyn går ut på en privatisering av vatten. I Indien precis som i Kina har olika grupper avkrävt större fokus i förhållande till vatten som en rättighet. Man efterfrågar en redovisningsskyldighet som skulle behöva vara i form av en grundläggande rättighet till vatten för varje medborgare – och ett lagstiftande stöd som garanterar kvantitet och kvalitet av vatten.

Ett område där dess nya policys tillämpas är i särskild ekonomisk zon (Special Economic Zone, SEZ) som är ett avgränsat område som en stat inrättat för att ge företag förmånliga villkor. Statens vanliga ekonomiska lagar gäller inte i full utsträckning, ibland även i fråga om arbetsrätt och miljöskydd. Sådana zoner inrättas för att sätta fart på den ekonomiska utvecklingen och för att locka internationella investeringar.

Indiska miljöexperter fasar idag för förfärliga miljökonsekvenser då miljökraven i dessa zoner i princip inte existerar eller är väldigt lätta att kringgå. I Indien rör det sig om ca 50 miljoner människor som nu är landlösa och fallit under fattigdomsgränsen. De miljömässiga (inklusive vattenmässiga) och arbetsrättsliga farorna är mycket högre i SEZs än i” vanliga industriella områden”.

Lokalt kallas dessa oftast för ”corporate states” det vill säga ett styre helt i industrins regi, med väldigt få statlig kontroller av arbetsrätt och miljörätt. Inspirerad av Kinas ekonomiska framgångar, deklarerade den förre Indiske handelsministern 2007 att Indien avser etablera 500 nya ekonomiska frizoner i landet.

Hittills har 125 000 hektar mark bokats för åtminstone 220 zoner. 10 miljoner fiskare har redan blivit hemlösa, eftersom de flesta zonerna befinner sig vid den indiska kusten. 114 000 bönder exklusive deras familjer har tvångsförflyttas med polisvåld för att bereda väg för zonerna. Den alldeles unga indiska lagen från 2005, som reglerar ekonomiska zoner förbjuder fackföreningar att verka i zonerna, strejkrätten är förbjuden, lagstiftningar som reglerar kvinnors specifika utsatthet i exempelvis fabriker är inte tillämpliga i zonerna.

SEZs och andra handelszoner är ett tydligt exempel på konflikten mellan ekonomisk tillväxt och miljöskydd och mänskliga rättigheter. Nästan samtliga svenska exportbolag är verksamma i så kallade SEZs. Dessa bolag bör regleras i enlighet med de åtaganden som svenska staten förbundit sig till genom ratificerade konventioner om mänskliga rättigheter. Dessa förpliktelser sammanfattas i Maastricht principerna om utomterritoriella skyldigheter.
 
Principerna slår fast att stater har en skyldighet att säkerställa att verksamheter som utgår ifrån det egna landets territorium inte leder, eller bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter i andra delar av världen. Detta gäller även i SEZs och det är dags att Sverige aktivt arbetar för upprätthållandet av mänskliga rättigheter inom global handel och investeringar, och i regleringen av transnationella företag"
 
Rebecka Jalvemyr och Parul Sharma
FoodFirst Information & Action Network FIAN Sverige