Debatt: ”Så kan klimatarbetet lära av luftvårdspolitiken”

Minska utsläppen av sot, marknära ozon och metan. Klimatarbetet kan dra nytta av framgångarna i europeisk luftvårdspolitik, skriver företrädare från Naturvårdsverket och IVL Svenska Miljöinstitutet

"Mer än 130 forskare och beslutsfattare uppmanar till effektivare kopplingar mellan klimatpolitiken och arbetet mot luftföroreningar. Rekommendationerna baseras på den internationella konferensen Saltsjöbaden som hölls i Göteborg i slutet av juni. En av de viktigaste slutsatserna är att det krävs en bättre samordning mellan klimatpolitiken och luftvårdsarbetet, inte minst på internationell nivå.

Luftvårdsarbetet i Europa har på många sätt varit framgångsrikt. Utsläppen av svaveldioxid har till exempel i många länder minskat med 90 procent eller mer. Likafullt fortsätter luftföroreningar från partiklar, sot, svavel och kväve att hota miljön, klimatet och människors hälsa. Med flera hundra tusen förtida dödsfall i Europa till följd av luftföroreningar är det uppenbart att det återstår mycket att göra. Sverige är inte något undantag.

Trots omfattande insatser har gränsvärdena i EU:s luftkvalitetsdirektiv överskridits i flera svenska städer och Sverige har därför fällts i EU-domstolen för att ha brutit mot direktivet. Sverige kan dömas att betala dryga böter ifall luftföroreningarna inte minskas tillräckligt för att uppnå EU-kraven i fortsättningen. Det pågår just nu diskussioner mellan staten och kommunerna om hur ansvaret för detta ska fördelas och hur man kan underlätta och förverkliga effektiva åtgärder i kommunerna.

Många luftföroreningar innebär även skadlig påverkan på klimatet. Åtgärder mot luftföroreningar kan därför också användas för att motverka klimatpåverkande utsläpp. I luftvårdsarbetet har den kopplingen varit klar sedan länge men inom klimatpolitiken har man inte tillräckligt uppmärksammat den gemensamma nyttan av att minska både luftföroreningar och klimatgaser. Det är nu därför dags för klimatpolitiken att lära sig av framgångarna som har uppnåtts inom luftvårdsarbetet samt att bli bättre på att se fördelarna med åtgärder som inriktar sig på bägge problemen samtidigt.

Exempelvis kan det innebära stora fördelar att genomföra selektiva åtgärder för att minska de luftföroreningar som bidrar mest till både klimatpåverkan och hälsoproblem. Särskilt intressant i det sammanhanget är vad som kallas kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar. Det rör sig främst om sot och marknära ozon, samt metan – som visserligen inte är en luftförorening i vanlig bemärkelse men som bidrar till att skapa marknära ozon. Åtgärder mot denna typ av föroreningar kan ge en positiv klimateffekt inom 20–30 år och kan dessutom genomföras till begränsade kostnader.

Sommarens konferens uppmanar länder och internationella organisationer att särskilt sätta fokus på åtgärder mot sot eller de svarta kolinnehållande partiklar som har en förmåga att effektivt absorbera solljuset och på så sätt värma upp atmosfären. Här finns goda möjligheter att uppnå stora vinster för såväl hälsa som klimat. Bland de områden som är mest angelägna att uppmärksamma för att åtgärda detta är småskalig eldning av ved, öppen förbränning inom jordbruket samt utsläpp från dieselmotorer.

Givetvis ersätter inte
sådana åtgärder arbetet mot koldioxidutsläpp. Att få ner mängden koldioxid som når ut i atmosfären måste även fortsättnings vara högsta prioritet i klimatarbetet. Men åtgärder mot de kortlivade luftföroreningarna erbjuder en viktig möjlighet att begränsa uppvärmningen av atmosfären under de närmaste decennierna.

Att åstadkomma en närmare koppling mellan klimatåtgärder och arbetet mot luftföroreningar är inte minst betydelsefullt på en internationell nivå, med tanke på bägge frågornas globala karaktär. Vi menar att de internationella klimatförhandlingarna har mycket att vinna på att lära sig av framgångarna som har uppnåtts inom FN:s konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar.

Vi hoppas och utgår från
att de tungt underbyggda rekommendationer som presenterades vid konferensen kommer att påverka klimatpolitiken i en riktning som innebär att mer hänsyn tas till de uppenbara kopplingarna till luftföroreningar. Det skulle vara till stor fördel för det fortsatta arbetet med båda dessa globala problem"

Anna Engleryd, luftexpert, Naturvårdsverket
Peringe Grennfelt, f d forskningschef, IVL Svenska Miljöinstitutet
John Munthe, forskningschef, IVL Svenska Miljöinstitutet