Debatt: ”Nordkalk gör stora investeringar på Gotland”

Inrättar "Bungefond" för lokala återinvesteringar, skriver Eva Feldt ocb Håkan Pihl

"Med anledning av Nordkalks planerade kalkbrott i Bunge på norra Gotland har åsikter framförts att pengar strömmar från Gotland. I själva verket är det precis tvärtom. Bara under de närmaste 3-4 åren kommer Nordkalk att investera mer än 600 miljoner kronor i det nya kalkbrottet. Pengar som till den största delen kommer från Finland till Gotland. Förutom viktiga miljöaspekter, har avgörande kriterier vid val av entreprenörer för anläggningen varit att hitta lokala förankringar.

Förutom jobb för våra anställda, erbjuder Nordkalk sysselsättning till en rad entreprenörer inom den dagliga driften. Varje dag går ungefär 120 personer till sitt jobb vid Nordkalks anläggning på norra Gotland. Dessa personer får sina löner, sociala avgifter och skatter betalda från Nordkalks svenska bolag. Kommunalskatten betalas på Gotland. Den statliga bolagsskatten betalas i Sverige. Verk-samheten på Gotland genererar dessutom drygt 30 jobb utanför Gotland inom bl a sjöfart, förädling och transport. Kalkbrottet erbjuder arbete i 25-30. Det är en lång tid.

Det är också tillräckligt
med tid för att utvärdera möjligheterna till fortsatt verksamhet på Gotland. Det är ingen hemlighet att Nordkalk äger potentiellt intressant, om än outforskad mark, även på andra ställen på Gotland. Det är heller ingen hemlighet att brottet i Bunge har brytvärd sten till ett lägre djup än vårt tillstånd idag sträcker sig. Detta kräver tid att prospektera.

Men det finns också andra möjligheter.

I samband med att kalkbrottet i Bunge tas i bruk, avser Nordkalk att starta Bungefonden. Fonden ska byggas genom avsättning av medel från intäkten per brutet ton. Fonden har som målsättning att efter brytningen avslutats, återinvestera dessa pengar i den regionala utvecklingen av norra Gotland. Främst ser vi att fonden kan bidra till att trygga en fortsatt sysselsättning på norra Gotland, genom att t ex bidra till att producerande företag med året runt verksamhet kan etableras. Men det kan också finnas skäl att se över utbildning eller miljöfrämjande åtgärder. De lokala behoven för norra Gotland kommer att vara styrande.

Som kompensation för exploateringen av marken som bryts i Bunge, har Nordkalk också föreslagit tre olika kompensationsåtgärder; 300 hektar skyddsvärd mark i vår ägo i Hangvar avsätts för naturskydd, stöd till restaureringen av våtmarker i området samt att bidra till forskningen kring Gaffelfibblan. Åtgärderna beslutas i samråd med Länsstyrelsen.

I god tid innan Bungetäkten är fullt utbruten, ska Nordkalk i samråd med Länsstyrelsen besluta om efterbehandling. Redan nu finns flera förslag. Ett av dessa förslag är att skapa en råvattentäkt för Gotlands långsiktiga dricksvattenförsörjning. Täkten blir djup och vattnet kan hålla en lägre temperatur, ge klarare vatten och mindre bakterier sommartid än vad Bästeträsk kan. Dessutom skulle täkten kunna ta tillvara det vatten som idag rinner från Bästeträsk ut i Östersjön. Andra idéer är att låta täkten bli en naturlig badplats eller en anläggning för kultur- och idrottsändamål. Hur behoven ser ut om 25 år, kommer vara styrande för vad det blir.

Nordkalk kommer sköta denna efterbehandling på ett ansvarsfullt sätt och har ställt en ekonomisk garanti om 40 miljoner kronor för ändamålet. Hur många andra företag är beredda att göra motsvarande investeringar på Gotland?

Självklart måste varje investering
på sikt löna sig. Och pengar från brytningen betala för investeringen. Få ägare är beredda att enbart skjuta till pengar i ett längre perspektiv. Men Nordkalk har också för avsikt att ge tillbaka till Gotland. Detta är inget nytt. Nordkalk presenterade dessa idéer första gången redan 2009. Det är i stor utsträckning helt frivilliga åtaganden från vår sida, åtaganden som ska komma de boende på norra Gotland till del"

Eva Feldt, kommunikationschef Nordkalk ocb Håkan Pihl
Kommunikationschef VP, Geology & Environment