”Det finns inga enkla svar på svåra frågor”

DEBATT/SLUTREPLIK Det är fortsatt relevant att vi diskuterar behovet av fler betesdjur i Sverige för att nå våra miljömål, skriver Lisa Ehde, miljö- och klimatexpert på LRF.

Lisa Ehde, LRF Mjölk.

Per-Anders Jande från Svensk mat- och miljöinformation svarar  på min debattartikel ”Är det moraliskt att exportera våra klimatutsläpp?”(Miljöaktuellt 1/3). Syftet med mitt inlägg i debatten var dels att lyfta blicken i mat- och klimatfrågan, dels att nyansera den politiska diskussionen kring miljöpåverkan från både svensk livsmedelsproduktion och konsumtion.

Det är därför tråkigt att Jande återigen ser detta som ett tillfälle att argumentera för skatt på animaliska livsmedel. Det behövs inte fler inlägg i debatten där matfrågan förenklas och polariseras och där det framstår som att det finns enkla svar på svåra frågor.

Människan måste äta för att överleva. All livsmedelsproduktion innebär någon typ av miljöpåverkan, både positiv och negativ. 70 procent av klimatpåverkan från vår matkonsumtion sker i dag utomlands. Detta beror enligt Naturvårdsverket framförallt på en ökad import av animalieprodukter och har ingenting att göra med import av kraftfoder till svensk djurproduktion vilket Jande felaktigt påstår.

Som exempel kan nämnas att 90 procent av det svenska mjölkkor äter odlas i Sverige och deras huvudsakliga föda är gräs. Soja utgör mindre än två procent av foderstaten. Detta är cirka 25 procent mindre än det europeiska genomsnittet. Många mjölkbönder och några mejeriföretag har dessutom helt slutat med soja. Importerat foder står för ungefär 3,5 procent av växthusgasutsläppen från svenskt jordbruk. Så visst är det skillnad på svensk animalieproduktion och många av de livsmedel vi importerar.

Det finns också en uppenbar motsättning i att svenskt jordbruk minskar till förmån för ökad matimport samtidigt som vi har svårt att nå de miljömål som är beroende av animalieproduktion i Sverige. Senast 2015 konstaterade Naturvårdsverket att antalet betesdjur i dag inte räcker till för att de svenska betesmarkerna ska hållas öppna. SLU slår dessutom fast att igenväxning är det största hotet mot de rödlistade arterna och riskerar påverka cirka 2 000 rödlistade arter negativt. Så visst är det relevant att diskutera behovet av fler betesdjur i Sverige för att nå våra miljömål.

I Sverige har vi alla förutsättningar att producera hållbar mat som dessutom bidrar till att vi når politiskt beslutade miljömål. En ansvarsfull miljöpolitik slår vakt om vårt unikt hållbara jordbruk genom att skapa möjligheter för ökad produktion av både animalier och vegetabilier i Sverige.

Lisa Ehde, miljö- och klimatexpert, LRF

.

.

.

.

.