Det här är Sveriges bästa miljökommun 2016

Kommunen hade som strategiskt mål att bli etta i Aktuell Hållbarhets kommunrankning, men nådde aldrig ända fram. Nu när målet tagits bort kammar kommunen hem segern. Duktiga tjänstemän och höga politiska ambitioner är enligt dem själva framgångsreceptet.

Anna Jungmarker, processägare för utvecklingsområdet miljö och klimat i Västerås.

Ta del av resultaten från Aktuell Hållbarhets kommunrankning 2016

Västerås är Sveriges bästa miljökommun år 2016. Det står klart när Aktuell Hållbarhet presenterar årets stora kommunrankning. Likt andra framsynta kommuner har även Västerås gjort en omorganisation för att ta ett bredare grepp kring hållbarhetsfrågorna. Sen förra året finns en direktör för hållbar utveckling. Den som fyllde i årets enkät är dock Anna Jungmarker, processägare för utvecklingsområdet miljö och klimat.

– Det är lite intressant att när vi tidigare hade ett strategiskt mål att bli etta i rankningen så nådde vi till fjärdeplatsen som mest. Förra året togs det målet bort, då hamnar vi på förstaplatsen.
Enligt henne är det kommunens miljöarbete med tre tunga program som bäddat för årets resultat: miljöprogrammet, klimatprogrammet och vattenplanen.
– Miljöprogrammet är från 2005 och har utgått från miljökvalitetsmålen, så då fångar man automatiskt in de flesta områden. I dag har vi i stort sett uppfyllt allt, nu ska vi ta fram ett nytt miljöprogram och letar inspiration hos några av alla kommuner som finns i Sverige, berättar Anna Jungmarker.
Dessutom antog kommunfullmäktige en handlingsplan för kemikalier redan i slutet av 2014.
– Där kan vi verkligen lyfta upp något som är bra och vara stolta över att ha visat vägen. Annars kan jag ibland vara avundsjuk på exempelvis Eskilstuna som gör intressanta nischprojekt, som deras satsning på biokol.
Den politiska majoriteten som styr Västerås sedan 2014 är en koalition mellan S, C, KD och MP. Anders Teljebäck (S) är kommunstyrelsens ordförande:
– Med duktiga tjänstemän, höga politiska ambitioner och noggrannhet så når man resultat. Men det gäller att definiera målen och planerna så de inte bara blir fina ord. Ibland märker jag i samtal med kollegor från andra kommuner att man antar program men inte riktigt vet vad beslutet innebär, säger han.
Och så kan det vara även i den egna kommunen. Till exempel har Västerås beslutat att prioritera fotgängare, cyklister och kollektivtrafik. På den övergripande nivån är alla partier överens, men i praktiken kan det bli högljudda diskussioner.
– Det är ett kärt ämne i kommunfullmäktige att träta om antalet parkeringsplatser. Alla har inte fångat innehållet fullt ut, och att man kan transportera sig med annat än med bil. Själv vill jag helst gå, för så fort man sätter sig i ett fordon så tappar man ju markkontakten.
Tillsammans med Enköping, Eskilstuna och Strängnäs har Västerås bildat samarbetet 4 mälarstäder. Tanken är bland annat att vårda Mälaren och kunna göra energieffektiviseringar, men också ta fram en gemensam handlingsplan för klimatområdet och för exploatering.
– Trots gemensamma kommunstyrelsemöten måste varje kommun ta besluten var för sig. Samarbetet handlar mycket om fysisk planering och att ha ett hållbarhetsperspektiv på helheten, säger Anders Teljebäck.

Ta del av resultaten från Aktuell Hållbarhets Kommunrankning 2016