Din guide till COP 15

Har du helkoll på klimatmötet i Köpenhamn, dess spelplan och dess aktörer? Om inte, så får du en snabb genomgång här.

2143947332.jpg

Vad?
FN:s klimatmöte i Köpenhamn, eller kort och gott COP 15

När?
Den 7 till 18 december 2009.

Var?
Skandinaviens största utställnings- och konferenscenter – Bella Center i Ørestad, Köpenhamn, Danmark. Titta här!

Hur många människor kommer delta på COP 15?
Uppskattningsvis 10 000 människor kommer att delta om man räknar med regeringsrepresentanter, bevakande organisationer, FN-representanter, FN-organ, NGO:er, överstatliga organisationer och media.


Klimatmötet i Bangkok. Foto: UNFCCC

Hur många länder kommer att delta?
Regeringsrepresentanter från 192 länder förväntas delta.

Hur kommer mediebevakningen att se ut?
Under tidigare COP har runt 1500 ackrediterade journalister bevaktat mötet. COP 15 kommer förmodligen att locka något fler. Under hela mötet kommer presskonferenser att hållas regelbundet.

Vad är på agendan?
På COP 15 ska man försöka nå en klimatöverenskommelse som ska ta över då Kyotoprotokollet löper ut år 2012. Överenskommelsen ska förhoppningsvis leda till minskade utsläpp av växthusgaser så att jorden inte värms upp.

Hur kommer det att sluta?
I tidningen The Ecologist har Björn Stigsson, chef på World Business Council for Sustainable Development, summerat sex olika utgångsscenarior för COP 15:

  1. Det blir en riktig överenskommelse där USA och Kina driver på för ett ambitiöst och omfattande avtal.
  2. Allt blir som vanligt och alla länder fortsätter arbeta efter sina egna nationella mål.
  3. Vi får en begränsad överrenskommelse som drivs fram av G8 och som står utanför FN:s ramverk för konvetionen för kliamtförändringar (UNFCCC). 
  4. Man förlänger bara det befintliga avtalet – Kyotoprotokollet.
  5. Man lyckas inte komma överrens och förlänger konferensen i Köpenhamn in i 2010.
  6. Man klär upp avtalet med en grandios deklaration trots att inget verkligt avtal sluts.

Vad kommer att diskuteras?

  • Man kommer att diskutera vilket årtal man ska mäta utsläppen mot samt hur lång den nya avtalsperioden ska vara.
  • Man kommer att diskutera de föreslagna utsläppsmålen för den kommande avtalsperioden.
  • Man kommer att diskutera om man ska inkludera branscher som idag ligger utanför Kyotoprotokollet – som till exempel sjöfart och flyg.
  • Man kommer att diskutera om man ska styra CDM-arbetet ska kunna förbättras.
  • Man kommer att diskutera om CDM ska inkludera så kallade CCS, eller Carbon Capture and Storage där man lagrar koldioxid i marken.
  • Man kommer att diskutera om CDM ska inkludera kolsänkor i skogen och projekt för att minska avskogning – så kallad REDD eller Reducing Emissions from Deforestation.
  • Man kommer att diskutera ett ramverk för hur man ska hantera oundvikliga effekter av klimatförändringen.

Källa: The Ecologist

Vilka är de troliga fallgroparna?
USA anses av många vara ett problem i förhandlingarna då de har vägrat göra några bindande åtaganden om inte de stora utvecklingsländerna som Kina inkluderas i avtalet.
Utvecklingsländerna, med Kina i spetsen, vill å sin sida inte heller binda sig vid några utsläppsmål då de i första hand vill bekämpa fattigdomen i sina egna länder. Just nu sitter alla och väntar på vad den andre parten ska göra.

Vad erbjuder de olika länderna?

  • Arabländerna. Saudiarabien tar gärna på sig ledarskapet för oljeproducenterna som i stort sett ser klimatförhandlingarna som ett hot. Saknar klimatmål och kräver ekonomisk kompensation för minskad oljeförsäljning och saknar klimatmål.
  • EU. Har antagit det högsta klimatmålet hittills och har än så länge presenterat den mest kompletta klimatpolitiken. Vill att även större utvecklingsekonomier ska omfattas av bindande åtgärder.
  • Indien. Vill se en jämn fördelning av det globala atmosfärutrymmet utifrån invånarantal samt kraftigt stöd till u-länderna. Har dåligt rykte i förhandlingarna med rigid inställning om att inte gå med på några bindande åtgärder för egen del. Har idag inget klimatmål.
  • Japan. Nya regeringen är mer mån om sitt internationella rykte än den förra och ser klimatomställningen som en möjlighet. Har ersatt ett skamligt lågt mål med ett nytt som inger mod i förhandlingarna.
  • Kanada. Har i praktiken övergett Kyoto-protokollet och ökar sina utsläpp lavinartat. En instabil inrikespolitisk situation innebär att Kanada saknar fungerande klimatpolitik. Vill ha ett alternativ till Kyoto och avvaktar USA:s klimatpolitik.
  • Kina. Högst utsläpp i världen och snabbt ökande och anser sig inför COP15 ha rätt att få prioritera ekonomisk tillväxt. Förväntas dock gå med på bindande åtgärder. Ställer hårda klimatkrav på i-länderna och vill att de donerar minst 0,5 till 1 procent av sina BNP till fattiga länders klimatåtgärder.
  • Ryssland. Världens tredje största utsläppare klarar enligt Kyoto sitt åtagande genom att tillgodoräkna sig sitt stora skogsinnehav som kolsänka. Saknar aktiv klimatpolitik och har hittills varit immuna mot alla försök från investerare att driva projekt inom flexibla mekanismer i landet. Har kanske det sämsta ryktet av alla parter, sägs vilja försena och försvaga överenskommelsen.
  • USA. Näst högst utsläpp och fortsatt ökande. Ligger 25 procent över sitt Kyoto-mål. Vill återta trovärdigheten som global ledare, men president Obama har svårt att få med sig senaten på en ny klimatpolitik innehållande utsläppshandel. Kräver att även Kina med flera gör bindande åtgärder. USA:s agerande och egen klimatpolitik har stor betydelse för andra länders agerande men landet har hittills föreslagit otillräckliga mål.

Källor: www.theecologist.org, www.unfccc.int, www.cop15.dk, Miljöaktuellt.