”Diskussionerna om klimatarbetet i transportsektorn har stora svagheter”

DEBATT/REPLIK Flera saker måste redas ut och klargöras för att få en balanserad och faktabaserad debatt om åtgärder, skriver Stefan Back, chef för hållbar logistik på Transportföretagen och Mårten Bergman, infrastrukturansvarig på Svenskt Näringsliv.

stefan back 2_____resize_s_1280_0

Mattias Goldman och Jakob Lagercrantz kritiserar Trafikverkets remissunderlag för infrastrukturplaneringen 2018-2029 (Miljöaktuellt, 3 mars). Man menar att verket inte tagit trafikens miljömål på allvar i sin planering. Vi menar att deras kritik snarare visar på de stora svagheter som finns i diskussionerna om klimatarbetet i transportsektorn.

Vi delar synen att arbetet med att minimera klimatgasutsläppen från transporterna måste tas på stort allvar. Det är dock inledningsvis viktigt att påminna om hur avgörande transportsektorn är för Sveriges och EU:s ekonomi, för näringslivets konkurrenskraft och för medborgarnas välfärd. Transporter genererar otvetydigt stora positiva värden.

Att ta trafikens klimatmål på allvar innebär därför att man både tar transporternas funktion och miljöpåverkan på allvar, inte att bortse från det ena och enbart fokusera på det andra.

Det är bara genom en sådan strategi som Sverige kan bli ett reellt föredöme i klimatarbetet. Goldman och Lagercrantz kritiserar att Trafikverkets så kallade miljöbilaga publicerats alltför sent för att kunnat inkluderas i remissen på infrastrukturunderlaget. Vi delar kritiken. Materialet borde remitterats samtidigt och remisslistan borde omfatta fler mot bakgrund av transporternas stora samhällsbetydelse.

Vi har dock viss förståelse för att Trafikverket haft problem med hur denna bilaga skulle integreras i övrigt remitterat material, eftersom den delvis vilar på mycket skakig grund. I förordet till den nu publicerade bilagan återfinns följande:

”Det är viktigt att påpeka att den tolkning av fossiloberoende fordonsflotta som en minskning av vägtrafikens utsläpp av växthusgaser med 80 procent till 2030 jämfört med 2010 inte är politiskt beslutad. Vilket mål som antas har betydelse för valet av strategi att minska utsläppen på ett kostnadseffektivt sätt. I inriktningsunderlagets huvudrapport redovisar Trafikverket en inriktning som inte baseras på tolkning av mål utan visar på möjligheter att kostnadseffektivt minska växthusgasutsläppen med olika typer av styrmedel och åtgärder samt en uppskattning av kostnader för dessa. I detta underlag görs istället en beskrivning av möjliga styrmedel och åtgärder för att nå klimatmålen så som de tolkats enligt ovan baserat på metoden back casting. Det är angeläget att förstå och ha med sig skillnaden i dessa två angreppssätt och metodiker.”

Till skillnad från den långsiktiga visionen om svenska nettonollutsläpp 2050, som vi stödjer, är det alltså etappmålet 2030 som skapar problem.

Såväl Trafikverkets klimatbilaga som utredningen om fossilfri fordonstrafik bygger på samma tolkning av riksdagsbeslutet om fossiloberoende fordonsflotta 2030. En tolkning som det under lång tid riktats kraftfull kritik emot. Kritiken handlar framför allt om de olika bedömningar och föreslagna åtgärder som är avgörande för att nå det så kallade ”målet”. Det saknas realism för att antagandena ska kunna genomföras i verkligheten, bland annat inom området ”transportsnålt samhälle”, det realistiska av en tredubbling av volymen kollektivtrafik och järnvägstrafik på 14 år och exempelvis förbud mot externa köpcenter. Vidare är kostnaderna ofullständigt beräknade och effektbeskrivningar för andra transportpolitiska mål och samhällsfunktioner i stort saknas.

Allt detta måste redas ut och klargöras för att få en balanserad och faktabaserad debatt om åtgärder. Vi beklagar att inte tiden sedan fossilfriutredningen kunnat användas till att genomföra en mer heltäckande bedömning av lämpliga etappmål och både kostnads- och klimateffektiva åtgärder för att nå dessa. Vi har därför en stor förståelse för Trafikverkets bedömning att en sådan måltolkning, som inte beslutats av regering och riksdag, inte kan ligga till grund för en seriös planering av trafikens infrastruktur fram till 2030.

Just nu sitter Miljömålsberedningen med uppgiften att på några få månaders tid lägga fast en klimatstrategi för bland annat transportsektorn. Det vore oerhört allvarligt om en sådan strategi ännu en gång grundas på samma verklighetsfrämmande antaganden som i Trafikverkets klimatbilaga eller Fossilfriutredningen. Mobilitet och konkurrenskraft hotas om politiska mål läggs fast som inte går att uppnå utan möjligen genom förbudslagstiftning mot vissa typer av transporter. Det vore mycket olyckligt.

Näringslivsorganisationerna på transportområdet har som ett alternativ föreslagit ett nollvisionsarbete efter förebild från trafiksäkerheten. Med deltagande från näringsliv, myndigheter och akademi kan konkreta åtaganden och åtgärder, byggt på bland annat Sveriges åtaganden i EU, läggas fast och omvandlas till väl förankrade etappmål.

Det är endast genom ett brett samarbete och utifrån realism som vi tar de existerande klimatmålen på allvar och åstadkommer ett transportsmartare samhälle!

Stefan Back, chef hållbar logistik på Transportföretagen
Mårten Bergman, ansvarig infrastruktur på Svenskt Näringsliv

.

.

.

.

.