Ekomotståndaren: Att kräva ekologiskt jordbruk är som att kräva homeopatisk sjukvård

Molekylärbiologen Annika Svensson beskriver sig som en ”eldsjäl”. Vad hon brinner för? För att stoppa den ohållbara produktionen av ekologiska livsmedel.

Annika Svensson är molekylärbiolog och har tidigare jobbat med växtförädling. Sedan snart 20 år tillbaka har hon kämpat för att väcka opinion mot ekologiska livsmedel eftersom hon menar att den ekologiska matproduktionen får stora bidrag trots att den varken är mer miljövänlig eller klimatsmart.

– Jag är negativt inställd till ekologisk odling eftersom jag menar att det är slöseri med jordens resurser. Det ger lägre avkastning, kräver större arealer, dessutom är det tidsödslande. Som jag ser det är det ett steg bakåt för utvecklingen av jordbruket.

Ett av argumenten för ekologiskt jordbruk är att man minskar användningen av konstgödsel som kan läcka ut och förorena sjöar och vattendrag. Men Annika Svensson menar att det är ett konstigt sätt att resonera.

– Om man använder mineralgödsel så kan man kontrollera det så att man får exakt så mycket gödning som växten behöver, och det gör man också. Med dagens gödningspridningsteknik kan man se hur gröna fälten är och sedan reglerar man mängden gödning exakt. Det gör att man får ett mindre kväve och fosfor-läckage. Men i första hand ska man förstås använda det stallgödsel som finns.

Är det inte bra att man använder mindre bekämpningsmedel i den ekologiska produktionen?

– Även bekämpningsmedel används med väldig precision. Ingen lantbrukare vill använda för mycket av det, det är dyrt och tar tid att bespruta. Dessutom så bryts de moderna bekämpningsmedlen ner snabbt. Det som man hittar rester av idag är sådant som användes på 1970-talet och som idag är förbjudet. Men om man däremot tittar på den ekologiska odlingen av till exempel vindruvor så besprutar man ju dem med koppar i stället. Koppar är en tungmetall som förgiftar marken under lång tid. Jag förstår inte hur man kan hävda att det är mer miljövänligt.

– I Sverige har vi ju dessutom en myndighet, Livsmedelsverket, som jobbar med att kontrollera gifter i livsmedel. Det händer att de hittar för höga halter av bekämpningsmedel i livsmedel men de hittar också naturliga gifter i för höga halter. Det finns arsenik naturligt i ris och krossat linfrö innehåller gift som inte är nyttigt för människor. Vissa förespråkare för ekologiskt jordbruk talar om ”svenskt giftjordbruk” men jag ser det som en medicin för växten. Man skulle ju aldrig tala om ”svensk giftsjukvård” eller bestämma att 20 procent av alla sjukhus ska använda homeopati och naturläkemedel.

Djurhållningen då?

– Om man tar till exempel grisar så är det ju en skillnad mellan EU-ekologiska grisar och Krav-grisar. EU-grisarna ska kunna gå ut på en betongplatta men får inte böka i jorden. Kravmärkta grisar får böka i jorden. Men problemet är att de grisar vi har idag inte är framavlade för den driften. Ekologiska grisar har större problem med ledinflammationer. Dessutom tål grisar inte solsken så de måsta ha tillgång till mycket gyttja att bada i.

– Vi har avlat för att få en bra produktionsgris och det har vi fått. I våra stall i Sverige har vi suggor som stortrivs. De får fler avkommor idag än de fått någonsin tidigare och det är ett tecken på att de trivs. Man kan inte driva djurhållning idag om djuren inte trivs för då växer de inte och då får bönderna ingen förtjänst.

Men hur är det till exempel med danska grisar?

– Jag svarar bara för hur det är i Sverige jag ser ingen anledning att köpa kött från någon annan del av världen. Här kommer intresset för våra djurhållningslagar från att Astrid Lindgren fick de nya djurskyddslagarna i 80-årsspresent av Ingvar Carlsson. Men det blir lite konstigt, att anpassa lagar efter vad en författare tycker. Tanken är god och det är klart att det går att producera djur på det sätt som man gör i ett Bullerbyn-jordbruk, men då måste man ha väldigt många anställda per produktionsenhet och så många är det inte som vill jobba med jordbruk i Sverige, eller som vill betala vad det skulle kosta.

Men många tycker ändå att djurhållningen är en viktig fråga.

– Det finns flera viktiga frågor och de går inte alltid ihop. Många tycker att klimatet är viktigt. I USA föder man upp kor enbart på kraftfoder, de får aldrig vara ute och beta, de får tillväxthormoner och antibiotika. Vi i Sverige tycker att det är ett dåligt sätt att föda upp djur men samtidigt är det de nötdjur som släpper ut minst koldioxid per kilo producerat kött. Så vad ska vi ha? Låg koldioxidutsläpp eller bra djurhållning?

Varför är det så få som pratar om nackdelarna med ekologiskt?

– Tittar du på forskningsrapporter så visar majoriteten av dem att konventionell odling är det bästa. Men organisationer som förespråkar ekologiskt jordbruk har varit väldigt duktiga på marknadsföring. De har Miljöpartiet, Naturskyddsföreningen, Krav och Ekologiska lantbrukare i ryggen. Den traditionella odlingen har inga. Men många bönder vill inte odla ekologiskt, de tycker att det förstör många generationers arbete med att få till ett fint jordbruk.