”Fallande elpriser ingen anledning till konkurs”

DEBATT Dagens låga elpriser gör det svårt att överleva som vindkraftägare. Genom att bemöta banken på rätt sätt blir chansen större att lyckas, skriver finansiella rådgivarna Pontus Löfstrand och Paul Nilsson.

Sedan en tid tillbaka genomlever svenska vindkraftsägare en intäktskris, då fallande priser på el och el-certifikat ger dramatiskt lägre intäkter än för bara några år sedan. Eftersom investerings- och finansieringsbeslut ofta tagits vid tidpunkter då totalintäkten var avsevärt högre, och prissäkringarna i de flesta fall ombesörjts för avsevärt kortare tid än lånens löptid, uppstår problem när prissäkringarna löper ut.

Det blir problem med att få likviditeten att räcka till för att sköta betalning av ränta och amortering (skuldtjänst). Yttersta konsekvensen blir att banken använder sin rätt att ta pantsatta tillgångar, alltså vindkraftverken, i anspråk och sälja dessa på exekutiv auktion. Om vindkraftägaren står kvar med en skuld som överstiger tillgångarna blir konkursen ett faktum.

Fallande intäkter ger också lägre marknadsvärde på tillgångarna vilket gör situationen ytterligare krävande. Är denna utveckling oundviklig?

Vårt svar är nej. Banker bedriver en affärsverksamhet där de vill tjäna pengar och inte bli ägare till allsköns verksamheter. Den klassiska nyckeln till förhandling med en bank inför kreditgivning, eller omförhandling, är riskhantering. Det betyder här i korthet att identifiera alla faktorer som signifikant kan påverka kassaflödet och mildra (mitigera) dessa.

Exempel på viktiga riskhanteringspunkter är vindmätning, produktionsberäkning, bevakning av regresser under turbinleveransavtal, serviceavtal, utförande av service samt prissäkringar och deras kvalitet (helst längd liknande lån och av karaktären PPA med stark motpart). Om dessa områden finns mycket att säga, men låt oss bara kort ställa frågan: Som ägare vill du veta vad som fungerar dåligt i ditt vindkraftverk (det finns alltid något), men är det i tillverkarens intresse att sprida kunskap om fel på turbinerna?

Glädjen i sammanhanget är en av vindkraftens inneboende styrkor: den låga driftkostnaden. Eftersom bränslekostnad saknas och underhållskostnaderna är begränsade, har vindkraften lägre driftkostnader än de flesta kraftslagen och kan drivas med positiva kassaflöden under lägre el-priser än de flesta andra kraftslag. Vindkraft är därmed mer konkurrenskraftig än de flesta andra kraftslag. Detta har också bidragit till att driva ned el-priserna i många länder.

Befintliga kraftverksägare finner i stället möjligheter genom att osentimentalt och proaktivt hantera sin balansräkning och säkring av kassaflöde. Kassaflöde-fritt-för-finansiärer (CFF) och driftnetto (EBITDA) är positiva för vindkraftverk, allmänt uttryckt ned till 15 öre/kWh. Sålunda vore det kapitalförstöring att stänga vindkraftverk, eftersom varje ytterligare öre utgör positivt driftnetto och kassaflöde som kan serva finansiärerna. Glöm aldrig denna nyckel till finansiering.

Fler nycklar består i att omvärdera tillgångarna, sätta ihop ett case för banken om vilken skuldtjänst som kan servas (givet ny riskhantering för kassaflödet) och ge förslag på förändrad amorteringsplan samt eventuellt ta in nya ägare för att hålla en god egen kapital-kvot. Dessa faktorer påverkar varandra.

En ytterligare nyckelfaktor är hanteringen av så kallade kovenanter – bankkrav. Var proaktiv vid diskussionen med banken och vänta inte på bankens förslag till åtgärder när kovenanterna väl rapporterats in. När banken kommer tillbaka med respons på kovenantrapporteringen har banken nästan alltid bestämt sig och då blir det betydligt svårare att övertyga den om en annan lösning. Vid inrapporteringen av kovenanterna är det bra att lämna förslag på riskhanteringspaket, omvärdering av tillgångar, ändrad amortering samt eventuellt intagande av mer eget kapital. Rapportera också så snart ni inser att det kan föreligga ett kovenantsbrott, vänta inte till rapporteringsdagen. Det brukar även vara en skyldighet under låneavtalen att göra så.

Således, kom med realistiska förslag på hur kassaflödet kan gå ihop och på vilken elprisnivå. Ge också banken ett worst-case scenario med ett elpris som bara räcker till att betala räntorna. Så länge räntorna kan betalas är banken mera benägen att ge amorteringseftergifter, åtminstone temporärt under det närmaste året/åren. Kassaflödesprognosen skall stödjas av övriga analyser av produktionsprognoser, riskhantering och nya avtalsförslag för säkring av priser, tillgänglighet, underhållskostnader, med mera.

Vid en förhandling med banken – se över kovenantsnivåerna och byt ut de kovenanter som inte fungerar eller inte visar relevanta förhållanden. Fokusera på kassaflödeskovenanter som exempelvis skuldtjänst/täckningsgrad (Debt Service Coverage Ratio, DSCR).

Det som bland annat kan äventyra diskussionerna är bankens syn på skuldsättningsgrad, då en marknadsvärdering av tillgångarna förmodligen är lägre än det bokförda värdet. Då erfordras en nedskrivning av tillgångarnas bokförda värde med en resultatmässig förlust och eventuellt ett kapitaltillskott som resultat, för att undvika negativt eget kapital. På så sätt kan bankens krav på skuldsättningsgrad återställas.

Oftast stupar diskussionen på att ytterligare riskkapital inte står till buds. Det är alltså väldigt viktigt att på ett tidigt stadium jaga riskvilligt kapital, det vill säga nya delägare om vindkraftsägaren saknar djupa fickor själv.

Paul Nilsson, tidigare Nordea, rådgivare kreditgivning vindkraft och fartyg
Pontus Löfstrand, rådgivare projektutveckling och finanschef hos Endless Energy