Fredagskommentaren: Miljöpolitikens nya kläder

Nya perspektiv på miljö- och klimatarbetet lyfts fram i vårbudgeten. Samtidigt minskar de faktiska resurserna. Regeringen balanserar på en tunn linje när tuffare tider väntar.

Illustration: Vilhelm Pedersen/wikimedia commons

Klimatlag, BNP-alternativ och ökad transparens för regeringens miljö- och klimatarbete. När vårbudgeten presenterades i tisdags fick miljöpolitiken ett förhållandevis nytt utseende. Från att traditionellt sett handla om utgiftsposter och ekonomiska satsningar på olika områden lyfte regeringen huvudsakligen fram nya perspektiv och arbetssätt i årets första budget. Visst finns satsningar av mer klassisk modell, som ett tillskott på 500 miljoner kronor till Klimatklivet. Men de stora nyheterna handlar om att komplettera BNP-måttet med 15 indikatorer för välstånd och att regeringen inför en så kallad miljöbilaga, vilken ska systematisera uppföljningen av regeringens miljö- och klimatarbete. Miljöbilagan handlar i år om konsumtionsbaserade utsläpp och transportsystemets inverkan på miljön. Ett initiativ som i linje med det nya förslaget på en klimatlag är tänkt att följa upp och driva på regeringens miljö- och klimatambitioner.

Risken med den nya miljöbilagan är dock att den såväl som klimatlagen i slutändan blir just ett internt dokument för regeringen, snarare än att skapa nya förutsättningar för samhällets aktörer. Det som i praktiken driver miljö- och klimatarbetet framåt är mål, styrmedel och åtgärder. Sådant som vanligtvis lyfts fram i en vår- eller höstbudget men som nu fått mindre fokus. Till det kommer att regeringen förvisso höjer anslagen för utgiftsområdet ”allmän miljö- och naturvård” i år jämfört med 2016, men för de kommande tre åren aviserar minskade medel inom utgiftsområdet. Mindre pengar till exempelvis Havs- och vattenmyndighetens och Naturvårdsverkets ansvarsområden där bland annat Klimatklivet ryms. Sammanfattningsvis lutar det åt ökade ambitioner på pappret men mindre faktiska resurser när nya satsningar ska dela på samma påse pengar.

Att komplettera det trubbiga BNP-begreppet är i sin tur något som diskuterats under många år. Ambitionen är lovvärd men har redan pekats ut för att även den riskera att bli missvisande. Både SEB:s hållbarhetsekonom Klas Eklund och LRF:s expert på hållbar utveckling, Hilda Runsten, säger till Aktuell Hållbarhet att den nya indikatorn ”skyddad natur” har formulerats som ett fyrkantigt mått på välstånd. Om ett komplement till BNP-måttet ska få genomslag och på sikt kunna användas för att jämföra olika länders utveckling måste det vara robust och väldefinierat. Risken är annars att förtroende för ett sådant mått minskar.

Nytänkande inom miljöpolitiken behövs förstås och regeringen har under våren tagit nya grepp i förlängningen av Miljömålsberedningens arbete. Frågan är nu vad som väntar framöver. Sverige är inne i en högkonjunktur och Miljöpartiet upplever sin första mandatperiod i regeringsställning. De kanske bästa förutsättningarna för svensk miljöpolitik någonsin. Samtidigt hamnade Miljöpartiet i veckan under riksdagsspärren i Aftonbladets opinionsmätning och mycket tyder på att sämre tider väntar för Sverige de närmaste åren.

daniel-boman200x300Arbetsbrist inom viktiga områden, hög arbetslöshet inom utsatta grupper, bostadsbrist och lägre tillväxt (ja BNP är fortfarande det rådande utvecklingsmåttet) kommer att bli en prövning för regeringen. Då räcker inte nya perspektiv för att hålla liv i hållbarhetsambitionerna.

Daniel Boman
redaktör, Aktuell Hållbarhet