Hagainitiativet: Därför är nomineringen till Greenwashpriset orättvis

Många höjde på ögonbrynen när Hagainitiativet nominerades till skampriset Svenska Greenwashpriset. Nu berättar programdirektören Nina Ekelund hur hon ser på nomineringen.

Årets Almedagsvecka närmar sig och som vanligt kommer det Svenska Greenwashpriset delas ut av organisationen Jordens vänner. Bland de årets nominerade organisationer finns Hagainitiativet, som lyckats samla ledande svenska bolag i ett antal branscher för att tillsammans arbeta mot klimathotet. Att just Hagainitiativet nominerades till Jordens Vänners skampris har fått många att reagera. Aktuell Hållbarhet ringde upp Nina Ekelund, programdirektör för Hagainitiativet, för att höra vad hon tyckte om nomineringen.

Hagainitiativet har nominerats till Svenska Greenwashpriset 2017. Vad är din kommentar på det?
– Jag har lagt märke till priset men vi har fokus på att få näringslivet att minska sina utsläpp och få politiken att sätta vassare styrmedel så vi har inte lagt så stor vikt vid detta. Vi har så otroligt kort tid att svänga om skutan och få fler företag att kraftigt minska utsläppen och få politiken att ge styrmedel så att vi kan springa snabbare.

Ni får bland annat kritik för att det inte är de mest hållbara företagen inom sin bransch som är med.
– Vårt syfte är inte att utnämna de mest hållbara företagen. Hela idén med Hagainitiativet är att det ska vara vanliga, stora företag med stora utsläpp som ska vara med. Vi arbetar gärna med företag som har stora utsläpp och kan visa att det är möjligt att minska utsläppen i sin bransch. Preem är ju ett sådant exempel. Ska vi överhuvudtaget lyckas med klimatomställningen i Sverige så är Preems tallolja och ambition att en större del av den svenska marknaden ska gå på gröna bränslen avgörande för att vi ska lyckas. Fortum Värme har bestämt att kolet ska vara borta 2022, vilken fantastisk berättelse för världen att veta att man faktiskt kan ha biobränslebaserade kraftvärmeverk i en stad. Vårt fokus ligger på att berätta om de goda exemplen men framförallt att få politiken att skynda snabbare och få andra att följa med.

I nomineringen får ni också kritik för att ni inte räknar in externa utsläpp, scope 3, när ni beräknar företagens klimatpåverkan.
När vi startade Hagainitiativet för sju år sedan, och satte vårt mål, fanns Greenhouse gas protocols Corporate Standard där endast metodiken för scope 1 och scope 2 beskrevs. Standarden för scope 3 kom två år senare. När vi satte vårt mål i Hagainitiativet ville vi följa internationell standard, eftersom vi annars hade fått kritik för att vi hade hittat på något eget. Vi satte därför målet att vi ska minska med minst 40 procent till 2020 för utsläppen i scope 1, scope 2 och tjänsteresor jämfört med ett basår som tidigast får vara 1990. Vår ambition vid det tillfället var att vara snabbare än regeringen som hade 40 procent till 2020 men där 27 procent av reduktionen skulle genomföras i Sverige och 13 procent i projekt utomlands. I år har vi satt nya mål eftersom alla företag utom fyra nått målet trots att det är fyra år kvar, nämligen att vi ska bli fossilfria till 2030, 15 år före regeringen.

Innebär det att ni räknar in scope 3 nu?
– När det kommer till scope 3 är det viktigt att företagen arbetar med att minska de väsentligaste utsläppen. Beroende på vilken verksamhet man har är utmaningen att beräkna och att minska utsläppen i scope 3 olika stor. För till exempel Axfood som behöver ha ett heltäckande sortiment med över 20 000 produkter är utmaningen att beräkna utsläppen enorm. Till detta kommer också att möjligheten att påverka utsläppen varierar. Det är samma problematik som Sverige har med att beräkna och påverka de konsumtionsrelaterade utsläppen.

– Miljömålsberedningen lyckades inte sätta ett mål för konsumtionen eftersom det är för kort om tid och för svårt att hantera. Hur sätter vi mål på importen från Kina? Så det slutade istället med att vi i Miljömålsberedningen satte mål för utsläppen i Sverige. På samma sätt har Hagainitiativet satt sina mål, men vi har gått ett steg längre. I Hagainitiativets nya mål säger vi fossilfritt i scope 1 och förnybart eller återvunnet i scope 2. För scope 3 ställer vi krav på att företagen ska kartlägga sina väsentliga utsläpp i scope 3 och, om de har rådighet över utsläppen, även ta fram en plan för hur dessa ska minska.

– I Hagainitiativets klimatbokslut redovisar flera av företagen dessutom redan idag stora delar av utsläppen i scope 3. När det gäller scope 1 så äger företagen utsläppen själva, scope 2 är sådant man väljer att köpa in men scope 3 kan ju vara allt möjligt där en del utsläpp är väldigt svåra att kontrollera. Här tycker jag att det är svårt att förstå vad Jordens Vänner är ute efter. Det känns som att de inte riktigt har förstått komplexiteten i detta. Det är förstås jätteviktigt att alla företag jobbar med hela leverantörskedjan men om alla företag i världen var fossilfria skulle vi inte ha några problem med klimatfrågan. Ett företags scope 1-utsläpp är ju någon annans scope 3-utsläpp och därför är det viktigt att ställa krav på de företag som inte följer med på vägen mot fossilfrihet.