Jan Eliasson om oron bakom Agenda 2030

Så kom Agenda 2030 på plats och målen som FN-svensken vill se företagen jobba mer med.

Luttrad av en karriär fylld av förhandlingar var Jan Eliasson, FN:s tidigare vice generalsekreterare, beredd på att se utkastet till Agenda 2030 urvattnas och malas ner av medlemsländerna. Men när uppföljningen till de tidigare Millenniemålen presenterades 2015, tre år efter att arbetet inletts, överraskades han av resultatet. Under ett seminarium i Almedalen berättade Jan Eliasson hur han tror att de globala hållbarhetsmålen nu kan göra skillnad, trots kritiken som Agenda 2030 mötte i början.

– Agenda 2030 är en unik konstruktion och äntligen har vi ett verktyg för hållbar utveckling på plats. När de 17 målen och 169 delmålen var klara avfärdades de som för breda av The Economist. Men jag är glad att länderna tog upplägget på allvar, sa han.

Utgångspunkten för arbetet som ledde fram till Agenda 2030 beskriver Jan Eliasson som tre fundamentala pelare: fred, utveckling och mänskliga rättigheter – och det faktum att alla tre delar måste vara starka för att helheten ska hålla.

– Jag har ofta sett stora ambitioner förhandlas ner och sluta med ett urvattnat resultat. Nu accepterade medlemsländerna förutsättningarna och länderna behöll ambitionen. Det nya med Agenda 2030 är att det omfattar hela samhället och sträcker sig in i fredsarbetet och mänskliga rättigheter.

I samband med seminariet presenterade revisionsbolaget EY en undersökning bland svenska företag som visar att Agenda 2030:s mål nummer 13 (klimat), 12 (ansvarsfull konsumtion och produktion) och 9 (industri, innovation och infrastruktur) är de som anses viktigast inom näringslivet. Jan Eliasson betonade att Agenda 2030 utgörs av enskilda mål men att alla mål måste beröras för att nå de enskilda målen.

– Jag är lite besviken att mål 16 och 17 (fred, rättvisa och starka institutioner samt partnerskap, red. anm.) kommer långt ner. Min uppmaning är att gräva i varje mål, sa han.