”Kemikalieskatten är varken en miljöskatt eller en skatt på kemikalier”

Den nya kemikalieskatten, som införs den 1 juli, är tänkt att minska användningen av hormonstörande flamskyddsmedel. Men lagen som nu ska implementeras är tyvärr mycket illa konstruerad vilket gör att syftet går förlorat, skriver Christian Ekström från Skattebetalarnas Förening  och Amit Paul från Paxymer.

Den 1 juli införs den nya kemikalieskatten. Tyvärr leder namnet tanken fel. Det är varken en miljöskatt eller en skatt på kemikalier. I stället för viktiga, efterlängtade styrmedel för att begränsa användningen av giftiga ämnen i vitvaror och elektronik införs en helt fiskal skatt som i praktiken inte kommer leda till någon som helst miljönytta.

Kemikalieskattens syfte sägs vara att minska användningen av hormonstörande flamskyddsmedel. Det är ett viktigt arbete då hälsokostnaderna inom EU för hormonstörande ämnen totalt har uppskattats till 163 miljarder euro per år. Rätt utformade styrmedel skulle kunna bidra till att användningen av dessa ämnen minskade. Tyvärr är lagen som nu ska implementeras mycket illa konstruerad, vilket gör att syftet går förlorat.

Den enda verkliga effekt kemikalieskatten kan komma att få är att hota arbetstillfällen och tillväxt. Konsumenterna kommer att köpa samma produkter som tidigare men till ett högre pris eller från andra länder vars varor undantas från skatten. Något som kommer att slå hårt mot svenska handlare. En rapport från HUI Research visar att 500-1000 jobb riskerar att försvinna på grund av den nya kemikalieskatten. Men att arbetstillfällen går om intet eller företag flyr landet har ju inte bekymrat Magdalena Andersson tidigare.

Skatter kan vara både kraftfulla och bra styrmedel, men det bygger på att rätt sak beskattas, och på rätt sätt. Att komma åt problemet med långlivade och giftiga ämnen i människors närmiljö är en angelägen fråga. Skatter eller avgifter som reflekterar samhällets kostnader för att hantera dessa ämnen kan vara effektiva att ta ut av tillverkare eller användare, så att incitamenten för mer hållbara alternativ blir starkare. Låt oss ta ett exempel: Vill man minska utsläppen av koldioxid så ska man beskatta just dessa utsläpp – inte förbränningsmotorer. Beskattas utsläpp av koldioxid innebär de högre kostnaderna att det blir lönsamt att hitta sätt att minska utsläppen, till exempel mer effektiva motorer. Beskattas i stället förbränningsmotorer finns inga incitament att hålla tillbaka förbrukningen när en motor väl är inköpt. Skatten styr fel och riskerar i stället att många behåller gamla och ineffektiva motorer eftersom det är dessa – inte de skadliga utsläppen – som beskattas.

Precis som i exemplet med motorer och koldioxid ovan innebär gränsdragningen i den nya lagstiftningen en inlåsning av existerande teknologi i stället för att ge ekonomiska incitament att ta fram nya, mer hållbara flamskyddsalternativ i produkter. I stället för att premiera miljösmart teknologi gör lagen ingen skillnad mellan bra och dåliga kemikalier och slår därför blint mot samtliga produkter. Funktion och vikt beskattas istället för de mest problematiska kemikalierna.

Sammantaget kommer skatten att drabba konsumenten, försämra samhällsekonomin och minska antalet jobb till ingen miljönytta. Det duger inte för en regering som säger sig ha ambitioner både för företagande och miljöarbete.

Amit Paul, vd Paxymer

Christian Ekström, vd, Skattebetalarnas Förening