”Kombinera köttskatt med klimatmärkning”

DEBATT/REPLIK För att leva upp till de krav som Parisavtalet ställer på Sverige måste vi fortsätta minska användningen av fossila bränslen. Vi behöver också hantera klimatpåverkan från köttproduktion, skriver riksdagsledamöterna Stefan Nilsson, Niclas Malmberg och Annika Hirvonen Falk (MP).

Kött- och Charkföretagens vd Magnus Därth kritiserar i en replik vårt förslag om klimatskatt på rött kött. Därth berör bara i förbigående klimatfrågan och problemet med den stora konsumtionen av nötkött och annat rött kött i hela världen, inklusive Sverige. Därth tycker inte att det behövs några ekonomiska styrmedel eller minskning av köttkonsumtionen i Sverige.

En stor del av de globala klimatutsläppen kommer från djurhållning och köttproduktion av nötkött, där en stor andel av utsläppen utgörs av den starka klimatgasen metan (som nötkreatur andas ut) samt lustgas (från djurens avföring). Eftersom produktion av rött kött ger mest utsläpp av klimatgaser så föreslår vi i vår riksdagsmotion att en klimatskatt på livsmedel i ett första steg riktas mot produktion av rött kött.

Vi håller helt med Magnus Därth om att betande djur i hagmarker bidrar till att gynna biologisk mångfald. Men det innebär inte att vi i Sverige behöver överkonsumera nötkött, eftersom det krävs en begränsad mängd kor för att hålla landskapet öppet.

En allt större andel av det kött som äts i Sverige är importerat kött och vi föreslår i vår motion att skatten sätts per kilo kött. Det innebär att den procentuella höjningen av priset på billigt importerat kött skulle bli mycket större än på svenskt naturbeteskött, som dessutom har mycket låg priskänslighet (enligt Jordbruksverket). Därför skulle en svensk köttskatt mycket marginellt påverka konsumtionen av svenskt kött och i stället främst minska konsumtionen av det importerade köttet.

Just under 2016 ökade inte konsumtionen av nötkött, vilket enligt Därth talar för att inga åtgärder behövs för att minska köttkonsumtionen. Men den ligger på en hög nivå. Enligt Jordbruksverket har konsumtionen av nötkött ökat kontinuerligt i Sverige sedan 2001 och vi äter mer nötkött än genomsnittet i EU. Genomsnittspersonen i Sverige äter 50 procent mer rött kött än på 90-talet. Klimatpåverkan från svenskars matkonsumtion (främst från rött kött) är nu ungefär lika stor som klimatutsläppen från våra flygresor.

Genom att odla baljväxter (bönor, linser, kikärtor) går det att producera 50-100 gånger mer protein, med samma klimatpåverkan, jämfört med nötkött. Så om många fler äter mer baljväxter och mindre rött kött så skulle det ha stor betydelse ur klimatsynpunkt.

I motionen föreslår vi också att skatten kombineras med en klimatmärkning, så att det blir extra lätt för konsumenter att välja mat klimatsmart. Därför skulle en skatt per kilo kött inte behöva vara hög, eftersom den gemensamma effekten av skatt och klimatmärkning skulle bli kraftfull. En sak som inte nog kan understrykas är att en svensk skatt skulle mana till efterföljd internationellt.

Riksdagen ratificerade Parisavtalet i oktober. För att leva upp till de krav som nu ställs på Sverige måste vi fortsätta att radikalt minska användningen av fossila bränslen. Men vi – och andra länder med hög köttkonsumtion – behöver också hantera klimatpåverkan från köttproduktion. Vi måste visa politiskt ledarskap och faktiskt underlätta för alla att göra klimatsmarta val.

Stefan Nilsson (MP), riksdagsledamot
Niclas Malmberg (MP), riksdagsledamot
Annika Hirvonen Falk (MP), riksdagsledamot