Kritik mot nytt klimatmål – för lite för sent

Men många ser samtidigt positivt på att sju riksdagspartier har kunnat komma överens om en väg framåt.

800px-Anders_Wijkman_2011

I går gick de sju riksdagsledamöterna i Miljömålsberedningen ut med nyheten på DN debatt att de kommit överens om ett långsiktigt klimatmål. Beredningens ledamöter föreslår att riksdagen bör besluta om ett mål om nettonollutsläpp till år 2045. Enligt uppgörelsen innebär det att minst 85 procent av de svenska utsläppen ska minska till dess jämfört med 1990 års nivåer, och resterande utsläpp räknas av mot ”åtgärder i enlighet med internationellt beslutade regler”, vilket innebär att Sverige kan räkna hem projekt som finansierats utomlands, alternativt använda sig av ökad kolsänka i jord- och skogsbruket eller av koldioxidlagring från biomassa.

Miljömålsberedningen, vars arbete det senaste året har letts av Anders Wijkman, föreslår också att en klimatlag införs som tydliggör processerna inom klimatpolitiken, samt att regeringen inrättar ett oberoende klimatpolitiskt råd som ska granska regeringens samlade klimatpolitik och bland annat se till att politiken inom olika områden drar åt samma håll.

Många har berömt politikerna för att de kommit överens om en väg framåt i klimatpolitiken. Samtidigt riktas kritik från flera håll mot att åtgärderna inte är tillräckliga sett till vad världen enades om i Paris förra året.

Svante Axelsson, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen, säger i ett pressmeddelande:

– Om världen ska kunna begränsa den globala temperaturökningen till cirka 1.5 grader måste världen nolla sina utsläpp till 2050. Då bör Sverige med våra goda förutsättningar vara nära nollutsläpp redan 2030. Då är förslaget från Miljömålsberedningen alldeles otillräckligt.

Nina Ekelund, programdirektör för Hagainitiativet, säger till Svenska dagbladet:

– Vi hade velat se en mer ambitiös linje. Med ett tidigare mål hade det varit lättare att få utsläppsminskningar i närtid, vilket är oerhört viktigt.

Mikael Karlsson, ordförande för European Environmental Bureau, skriver på Facebook:

Gratulerar Miljömålsberedningen till enighet om ny klimatlag. En sådan behövs för att ge den långsiktighet som enskilda och företag behöver för planering och investering. Men jag beklagar starkt att det mål lagen ska syfta mot är alldeles för svag formulerat. Trots att man får räkna in ytterst osäker teknik om att eventuellt fånga in och lagra koldioxid, så tillåter överenskommelsen att 15 procent av utsläppen återstår år 2045, om 30 år, ungefär som teknikutvecklingen skulle tagit slut idag. Forskningen visar att hela världen bör nå noll utsläpp vid mitten på seklet. Då kan inte Sverige kalla sig föregångare om vi tillåter att stora utsläpp är kvar vid den tiden.

Annika Jacobson, chef för Greenpeace i Sverige, säger i ett pressmeddelande:

– Ett långsiktigt mål är viktigt, även om det kunde varit mer ambitiöst, men vilken effekt förslaget kommer att få beror på vilka sektorsmål och delmål som beredningen föreslår.

Mattias Goldmann, vd för den gröna och liberala tankesmedjan Fores, skriver i en kommentar på Facebook:

Att enas om ett radikalt klimatmål till år 2045 är inte så imponerande – ingen i Miljömålsberedningen är längre vid makten då. Men att alla sju respektabla partier enats om att vi ska ha ett klimatpolitiskt råd med samma tyngd som det finanspolitiska rådet och en klimat-ramlag ungefär som brittiska Climate Act, det är stort! Och blotta detta att enas över alla partigränser i dessa tider av permanent valrörelse, det imponerar.