Kuylenstierna: ”Vi måste prata om konsumtionen”

Chefen för Stockholm Environment Institute, SEI, ser flera trender på området.

Johan Kuylenstierna-press-Cred SEI YlvaRylander
Foto: SEI / Ylva Rylander

Under måndagen anordnades ett kort seminarium på Stockholms universitet där Johan Kuylenstierna från SEI, klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP), samt EU:s energi- och klimatkommissionär Miguel Arias Cañete deltog.

Miljöaktuellt pratade efteråt med Johan Kuylenstierna som under seminariet lyfte fram konsumtionsfrågorna som avgörande för att vi i Sverige ska klara miljömålen.

Ser du några tydliga trender på det här området?

– Man måste alltid fråga sig: Är det här en trend mot en förändring eller är det en tillfällig trend som senare kommer gå tillbaka? Men med det sagt så finns mycket spännande på gång som adresserar konsumtionsfrågor.

– Ta delandets ekonomi. Jag tycker det är en intressant trend. Vi använder våra lägenheter och kontor ungefär 40 procent av dess totala tid, och en bil kanske så lite som fem procent. Nu ser vi ju att det här håller på att förändras, att vi med en helt annan typ av planeringsmöjligheter kan använda de här resurserna på ett mycket effektivare sätt. Det här kan i sin tur kräva systemförändringar av till exempel skattelagstiftning och försäkringsregler, som i dag inte är anpassade till den här typen av ganska fundamentala förändringar i vårt sätt att konsumera varor och tjänster.

Vilka konsumtionsfrågor tror du det kommer bli mest diskussioner om framöver?

– Maten. Det är en av de riktigt stora globala utmaningarna, som är starkt sammanlänkad med klimat-, mark- och vattenfrågor. Som exempel kan man ta det svenska jordbruket som är, trots sina utmaningar, väldigt effektivt. Men det har samtidigt svårt att konkurrera med lågprisproduktion där miljöfrågor är betydligt mindre i fokus eller djurhållningen är undermålig. Den riskerar då att trängas undan till förmån för importerad mat. Det kan då upplevas som att vi minskar vår miljöpåverkan i Sverige, men samtidigt ökar den totalt sett. Det är just en sådan fråga vi behöver diskutera mer, utifrån vad som är långsiktigt hållbart.

– En annan fråga är resandet. Flyget blir billigare och billigare. Vi har exempelvis flera hundra tusen människor som flyger till Thailand varje år. Det här är en svår nöt som vi definitivt kommer behöva diskutera mer; vad är rimligt? Finns det alternativ?

Är det någon annan fråga som du tycker borde få mer uppmärksamhet?

– Det jag hoppas ska diskuteras mer, är balansen mellan konsumtionssamhället med alla dess prylar, och ett samhälle som är mycket mer fokuserat på tjänster. Det är inte minst inom tjänstesektorn man kan få fram de nya jobben. Och det tror jag skulle vara intressant nu, kopplat dels till den stora immigrationen vi ser och dels till den stora ungdomsarbetslösheten. Det finns en potential där med ett typiskt hållbarhetsperspektiv; miljö, ekonomi och sociala dimensioner i samverkan.

.

.