”Energipolitiken har frusit till is”

DEBATT Effektskatten måste avskaffas helt för att säkra de kvarvarande kärnkraftsreaktorerna, det skriver Maria Weimer, energipolitisk talesperson för Liberalerna.

zoom2

I går var det minus 11 grader i Stockholm, minus 30 grader i Härjedalen och minusgrader till och med i Malmö. Vi är mitt i den smällkalla vintern och vi vill alla ha en stabil elförsörjning. En vecka som denna är det nästan uteslutande kärnkraften och vattenkraften som ger oss el. Det är inget nytt, så har det varit de senaste 30 åren.

Det var därför särskilt oroande att vi i våras fick besked om att fyra kärnkraftsreaktorer skulle stänga i förtid. Beslutet förorsakades av låga elpriser men även av den höjning av effektskatten som S-MP-regeringen planerade. Nya nödvändiga investeringar lönade sig inte längre trots att några av dessa reaktorer var tänkta att drivas in på 2030-talet.

Ytterligare ett orosmoln var att kärnkraftsbolagen redan förra året signalerade att även de sex nya reaktorerna var i fara. För oss som frågade och lyssnade var budskapet glasklart. Med rådande elpriser och hög effektskatt skulle det inte ta lång tid innan fler reaktorer skulle behöva stänga i förtid. Men energiminister Baylan vände huvudet åt andra hållet och teg. Inte ett ord om att värna svensk elproduktion. Inte ett ord om hur stor del av vår el som kommer från kärnkraften. Bara det vanliga mantrat för hundrade gången: regeringens mål är 100 procent förnybar el.

I förra veckan kom då det väntade beskedet från Vattenfall att även de sex nyare reaktorerna kan tvingas avveckla i förtid. En oerhört allvarlig nyhet som kan innebära att den svenska kärnkraften är helt borta redan år 2020, om fyra år. Det skulle innebära ett tapp av 40 procent av vår elproduktion. Och inte vilken produktion som helst utan den väderoberoende baskraft som håller lyset tänt under kalla vinterveckor. Den produktion som bidrar till att de flesta länder i världen är avundsjuka på Sverige för att vår elproduktion är nästintill koldioxidfri. Baylan erkände allvaret i situationen men återgick till sitt mantra om 100 procent förnybart. Men det är inte flummiga framtidsvisioner som kommer att hålla oss varma på vinter.

Faktum är att tisdagen den 5 januari stod vattenkraften för 48,4 procent och kärnkraften för 36,6 procent av vår samlade elproduktion. Vindkraften levererade endast 5,5 procent denna kalla dag. På grund av kylan behövdes oljeeldade reservkraftverk, såsom Karlshamnsverket, startas och dessutom importerade Sverige fossil el. Den 7 januari behövde vi till södra Sverige importera el från Danmark och Tyskland och till stor del var fossil el. Om vi hade haft fler av våra befintliga reaktorer igång hade vi sluppit importera fossilt.

I går fick vi äntligen något slags besked: Löfven öppnar för att sänka effektskatten. Det får anses vara en liten ljusglimt i vintermörkret. Men faktum är att en sänkning av effektskatten inte är tillräcklig. Vi måste helt avskaffa den för att säkra de kvarvarande sex reaktorerna. Liberalerna är det enda partiet i Sveriges riksdag som i sin budget föreslår detta.

Liberalerna har krävt att Energikommissionen håller krismöte om kärnkraftens framtid så snart som möjligt. Till ett sådant möte bör finansministern bjudas in. Hälften av partierna i Energikommissionen stöder ett sådant förslag. Men vi möts av tystnad. Inget svar på vårt krav om extrainsatt möte. Inga besked om huruvida Löfvéns förslag stöds av miljöpartiet eller när och hur regeringen tänker sig sänka effektskatten. Hoppas regeringen vaknar snart. Det börjar bli bråttom att rätta till svensk energipolitik.

Maria Weimer, energipolitisk talesperson, ledamot Energikommissionen (L)

.

.

.

.

.