Ny klimatlag ska leda till nollutsläpp 2045

I dag presenterade statsminister Stefan Löfven (S) och klimatminister Isabella Lövin (MP) ett regeringsförslag om ett klimatpolitiskt ramverk. Ramverket innehåller Sveriges första klimatlag som ska styra regeringens arbete mot nollutsläpp av växthusgaser.

Regeringen lämnade i dag in en lagrådsremiss om ett klimatpolitiskt ramverk, innehållandes Sveriges första klimatlag. Det klimatpolitiska ramverket som nu föreslås jämförs av regeringen med det finanspolitiska ramverk som redan finns på plats. Ambitionen är att via en klimatlag, ett fastslaget klimatmål och ett klimatpolitiskt råd strukturera klimatarbetet.
En klimatlag skulle innebära att kommande regeringar kan ställas till svars för ett bristande klimatarbete. Klimatminister Isabella Lövin (MP) anser att det är just detta som är den tunga delen i klimatlagen.
– Ramverket kommer få ett genomslag inom alla politikområden, eftersom alla departement måste titta på sin koldioxidbudget och hur de kan bidra till att minska utsläppen, det ska redovisas varje år i höstbudgeten, säger hon till Aktuell Hållbarhet.
Enligt det nya förslaget ska regeringen varje år presentera en klimatredovisning i budgetpropositionen och under varje mandatperiod ta fram en klimatpolitisk handlingsplan som ska redovisa hur klimatmålen ska uppnås. De mål som den nya lagen siktar mot gör gällande att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Den nya klimatlagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Enligt regeringen kommer det nya klimatpolitiska ramverket ge näringslivet stabila långsiktiga ramar att agera efter. Något som har efterfrågats.
– Nu finns tydliga etappmål till 2030, 2040 och 2045 och ett mål för transportsektorn, det gör det tydligare för näringslivet vad som gäller och underlättar för att våga göra investeringar. Näringslivet har ofta tidsperspektiv 30-40 år i sina investeringar, med den breda politiska uppbackningen av lagen får de långsiktighet, säger Isabella Lövin.

Exakt hur det klimatpolitiska ramverket kommer att påverka regeringens eget arbete återstår att se.
– Nu har vi ramverket och det ska fyllas med innehåll. Regeringen kommer under våren att göra en klimatoffensiv med flera förslag och åtgärder. Det handlar om transportsektorn där vi behöver få ner utsläppen, berättar Isabella Lövin.

På Svenskt Näringsliv är man försiktigt positiva till det klimatpolitiska ramverket.
– Vad det gäller själva lagen känner jag att vi kanske inte har en jättestark synpunkt. Vi har tidigare ifrågasatt på vilket sätt vi kan förbättra klimatarbetet i Sverige och huruvida det är nödvändigt att reglera det i en speciell lag. Men samtidigt är det ju en lag som primärt styr hur regeringen själv ska arbeta och om de tror att det här är det bästa sättet att strukturera sitt eget arbete så får de väl göra det, säger Maria Sunér Fleming, enhetschef för energi, infrastruktur och miljö på Svenskt Näringsliv.

Vad gäller det klimatpolitiska rådet är Svenskt Näringsliv positiva men säger att det är viktigt att det blir en bred sammansättning i rådet och att det finns människor med ett samhällsekonomiskt perspektiv i rådet.
– Så att man inte bara tittar på hur övriga politik påverkar möjligheten att nå klimatmålet utan också hur klimatpolitiken påverkar andra viktiga frågor i samhället, säger Maria Sunér Fleming.

Det klimatpolitiska ramverket innehåller också ett antal nya klimatmål och där anser Svenskt Näringsliv att det långsiktiga målet om noll nettoutsläpp är utmanande.
– I praktiken kräver det att man får bort all fossil energianvändning i alla sektorer fullkomligt och att man också gör tekniska genombrott på flera andra viktiga utsläppskällor som stålindustrin och kemiindustrin med sina råvarubaserade utsläpp. Men den kanske största utmaningen som vi ser är utsläppen från jordbruket, från boskap och bruk av mark. Där är det ännu svårare att se vad de tekniska lösningarna skulle kunna vara för att minska de utsläppen. Där har vi sagt att vi hellre hade sett att man tagit hänsyn till det faktum att vi inväntar en teknisk lösning som vi inte vet om vi kommer lyckas med.

Svenskt Näringsliv har också tidigare haft synpunkter på de specifika delmålen för transportsektorn till 2030.
– Det skulle vi med den kunskap vi har idag bedöma som oerhört svårt att klara. Det är bara 13 år kvar och det krävs att otroligt mycket händer i den sektorn för att det här ska vara möjligt. Vi vet inte hur EU kommer ställa sig till biodrivmedel eller om man kan få fram de volymer som skulle krävas. Vi vet inte heller hur utvecklingen för elbilar kommer att se ut, säger Maria Sunér Fleming.

Inom miljörörelsen, där många organisationer drivit frågan om en svensk klimatlag, kommer flera positiva kommentarer.
”Om klimatlagen tas i riksdagen före sommaren blir det en dag att fira både här i Sverige och i omvärlden”, säger exempelvis WWF:s ordförande Håkan Wirtén i en kommentar.