”Nytt direktiv hanterar biodrivmedel godtyckligt”

DEBATT EU-kommissionens reviderade Förnybart-direktiv gör ingen skillnad på vilken koldioxidreducerande effekt biodrivmedlet har. Därför måste regeringen snarast söka allianser för att motarbeta förslaget, skriver Ulf Svahn, vd för Svenska Petroleum & Biodrivmedelsinstitutet.

Ulf SPBI ny

Det blir allt tydligare att 2020-talet tyvärr blir ett förlorat årtionde för biodrivmedel. Den europeiska miljörörelsen får ta på sig ett stort ansvar för att användningen av fossila drivmedel i Europa sannolikt kommer att öka under perioden med därtill kopplade ökade utsläpp av växthusgaser.

EU-kommissionen har lagt fram sitt förslag till reviderat Förnybart-direktiv som ska gälla under 2020-talet. Användningen av biodrivmedel är en del av det och förändringen i kommissionens inställning är stor från förra direktivet.

Biodrivmedel framställt ur råvaror som kommer från jordbruksmark ska fasas ut enligt förslaget – från dagens uppskattade 7 procents användning 2020 till 3,8 procent 2030. Det får enligt förslaget gärna gå fortare och minska ännu mer. Kommissionens hopp står till vad man kallar avancerade biodrivmedel som i praktiken är godkända råvaror från en listning i direktivet.

Ingen urskiljning görs dock utifrån vilken koldioxidreducerande effekt biodrivmedlet har. Bra biodrivmedel kan underkännas och dåliga kan godkännas genom den konstruktion EU-kommissionen har valt. De avancerade biodrivmedlen kommer inte att räcka till för att ersätta de grödebaserade under perioden. De kommer inte heller till 2030 att kunna ersättas av elektrifiering.

Företrädare för kommissionen menar att det är de europeiska miljöorganisationernas påverkansaktiviteter som tvingat EU-kommissionen att ta till dessa drastiska medel.

Efter den tidigare positiva inställningen till biodrivmedel blev trycket för hårt från den europeiska miljörörelsen och kommissionen kände sig tvingad att införa den takbegränsning som finns i dag – på 7 procents användning av biodrivmedel från grödebaserad råvara. På en direkt fråga om logiken bakom detta godtyckliga sätt att hantera frågan kommer svar som ”att det inte handlar om logik utan om känslor och opinionstryck”. Ett tryck som alltså kommer från de europeiska miljöorganisationerna.

Frågan om biodrivmedel är inte en fråga om svart eller vitt. Det finns inga enkla svar, utan biodrivmedel med god respektive dålig klimatprestanda är en konsekvens av förutsättningar för råvarans framtagande och produktionsprocess.
Vad producenter behöver är ett enhetligt transparent och reviderbart system som är gemensamt för Europa, för att visa på biodrivmedlets totala klimatprestanda. På så sätt skapas förutsättningar för att alla biodrivmedel på ett transparent sätt kan visa sin klimatprestanda och därmed bidra till minskningen av klimatpåverkan från transportsektorn, ifall de är tillräckligt bra.

I dag utgör grödebaserade biodrivmedel ungefär 50 procent av de biodrivmedel som finns på den svenska marknaden. I ett globalt perspektiv är användningen av biodrivmedel uppe i cirka 3 procent av drivmedelsmixen. Utanför Europa fortsätter användningen av grödebaserade biodrivmedel och förväntas öka, bland annat eftersom länder som Kina och Indien ökar sin användning av biodrivmedel.

SPBI menar att hållbara biodrivmedel, inklusive grödebaserade med hög klimatprestanda, är en nödvändig del i drivmedelssektorn för att nå klimatmålen till 2030. SPBI uppmanar därför den svenska regeringen att snarast söka allianser för att motarbeta förslaget till nytt Förnybart-direktiv, och understryker vikten av att de svenska miljörörelserna arbetar för att påverka sina europeiska motsvarigheter i rätt riktning. Endast då finns det möjligheter att nå klimatmålen år 2030.

Ulf Svahn, vd för Svenska Petroleum & Biodrivmedelsinstitutet, SPBI