”Ola Alterå missar det viktigaste i sitt regeringsuppdrag”

DEBATT Det saknas ett tydligt fokus på det kanske viktigaste momentet i cirkulärt tänkande – cirkulär design. Det skriver Elin Bergman, ordförande för Cradlenet.

Foto: Sofia Granefelt Laurén

Ola Alterå missar i sitt regeringsuppdrag några av de mest centrala delarna i cirkulär ekonomi. För att cirkulär ekonomi ska fungera behöver han fokusera på cirkulär design och nya cirkulära affärsmodeller i stället för på återvinning för att hjälpa näringslivet i rätt riktning.

Ola Alterå, tidigare statssekreterare i Näringsdepartementet har fått i uppdrag av regeringen att ”kartlägga vilka hinder som finns i lagstiftning och andra regelverk, standarder och samhällsstrukturer mot att uppnå en ökad användning och återanvändning av produkter samt därmed förebyggande av avfall”.

Uppdraget innebär samtidigt att analysera vilka styrmedel som behövs för att nå det övergripande målet om en mer resurseffektiv och cirkulär samhällsekonomi, samt en begränsad negativ påverkan på miljön.

Regeringsuppdraget som initiativ, tycker vi i nätverket Cradlenet är ett viktigt och bra steg i rätt riktning för att vi ska nå en hållbar framtid inom överskådlig tid. Tyvärr saknas ett par mycket viktiga pusselbitar i uppdraget och i de intervjuer som vi sett med Ola Alterå. Vi anser att det både i regeringsuppdraget och Ola Alterås tolkning av uppdraget saknas ett tydligt fokus på det kanske viktigaste momentet i cirkulärt tänkande – cirkulär design.

Fokus ligger i stället på det sista steget i materialkretsloppet, återvinning.

Återvinning är bra – men kräver mycket energi, och i den cirkulära ekonomin är det det sista man ska göra, ju senare desto bättre. Det första steget handlar om att göra rätt från början. För att cirkulär ekonomi ska fungera krävs ett tydligt livscykelperspektiv med förbättrad produktdesign för ökad produktlivslängd. Sista steget är ”closing the loop”, då man återför produktmaterialet tillbaka till en ny produktionsfas, det vill säga sluter kretsloppet vilket förutsätter att alla länkar i kedjan hänger samman.

Bra design ska göra det möjligt att;

  • uppgradera produkter, i exemplet mobiltelefon både hårdvara och mjukvara, så att den kan användas så länge som möjligt,
  • reparera på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt (i dag är det oftast billigare att köpa nya produkter i stället för att laga),
  • återbruka produkternas beståndsdelar till att göra andra produkter av,
  • demontera och slutligen återvinna hela produkten den dag den slutligen är förbrukad.

En negativ effekt av vår överkonsumtion är klimatförändringar, vi konsumerar mer prylar än någonsin i allt högre takt medan sopbergen växer. Bara i Sverige lever vi som om vi hade 3,7 planeter varje år och i stora delar av världen ser det inte bättre ut. I Sverige har vår stora miljöstolthet varit att vi återvinner mycket – och det vi inte återvinner bränner vi för att generera ”förnybar” energi. Men i den cirkulära ekonomin finns inte sopor, uttjänta produkter är värdefulla resurser – en resurs som vi i dag alltså bränner upp. Cirkulär ekonomi är ett måste för att skapa en hållbar tillväxt inom planetens gränser.

Utmaningen kräver en helhetssyn och nytänk gällande policy, nya affärsmodeller samt produkt-, tjänst och materialdesign. Redan nu ser vi en beteendeförändring som går från att äga produkter till att i stället köpa tjänster. Många kunder visar att man föredrar funktionalitet och nytta framför ägande, helt i linje med cirkulär ekonomi.

Att regeringen tillsatt en utredning med uppdrag att hitta styrmedel för att stimulera cirkulär ekonomi är glädjande. Men för att uppnå verklig resurseffektivitet krävs att Ola Alterå tar ett samlat grepp om hela råvaru-/varukedjan, inklusive affärsmodeller, kriterier för produktdesign och policys som stödjer slutna materialflöden – ”closing the loop”.

Vi vill se att Ola tar detta helhetsgrepp, och inte fastnar i återvinningsdelen av begreppet utan fokuserar på det viktigaste; hur vi får näringslivet att agera och designa produkter och tjänster rätt från början, så att inte fler produkter hamnar på soptippen eller bränns – något som är en förlust för både samhället, jobben, miljön och ekonomin.

Elin Bergman, ordförande, Cradlenet

______

Cradlenet är ett nätverk som arbetar med att främja cirkulär ekonomi i Sveriges näringsliv.

.

.

.

.

.