”Olönsam kärnkraft kan ersättas”

DEBATT Nu pågår en växling från gammal kärnkraft till modernare lösningar med förnybar energi, både globalt och i Sverige, skriver Lise Nordin, riksdagsledamot och energipolitisk talesperson för Miljöpartiet.

14007631364_269b330217_o
Foto: Fredrik Hjerling

Kärnkraften har länge haft problem med lönsamheten. Ibland läggs skulden för detta felaktigt på effektskatten. Ingen är förvånad över att kärnkraftsindustrin vill betala så lite skatt som möjligt. Sverige förtjänar en seriös diskussion om kärnkraftens ekonomi och hur vi säkrar en tillförlitlig eltillförsel med hänsyn till miljö och ekonomi.

Uppräkningen av effektskatten är endast ett öre per kilowattimme medan exempelvis kostnaden för kärnavfallet har ökat med det dubbla. Den största ekonomiska förändringen för kärnkraften är de höjda säkerhetskraven som beslutades efter Fukushimakatastrofen. Utbyggnaden av förnybart och låga elpriser påverkar också kärnkraftens konkurrenskraft. För alla hushåll och företag är det positivt med historiskt låga elpriser men för den som vill sälja el med höga produktionskostnader är det förstås svårare.

Samtidigt som kärnkraften har svårt med lönsamheten slår förnybar energi rekord och priserna för batterier sjunker snabbt. Nu pågår en växling från gammal kärnkraft till modernare lösningar med förnybar energi, både globalt och i Sverige. Tack vare utbyggnaden av förnybar energi och energieffektivisering så har Sverige ett stort och växande elöverskott som med råge kompenserar för de fyra reaktorer som är beslutade att stänga senast år 2020. Regeringen har samtidigt höjt ambitionerna för fortsatt utbyggnad av förnybar energi.

Skrämselargumentet att vi behöver kärnkraft när det är kallt utgår ifrån att vi använder el för uppvärmning. Det är ineffektivt och elvärme har i stor grad ersatts med exempelvis fjärrvärme eller pellets. Det finns mer att göra för att fasa ut elvärme och på så sätt minska effekttopparna när det blir kallt. I ett effektivt energisystem finns inte kopplingen mellan kallt ute och hög elanvändning.

Med olönsam kärnkraft som börjar bli gammal behöver Sverige en plan för att ställa om till 100 procent förnybar energi. Det är bra att regeringen bjudit in alla riksdagens partier för samtal om vilken energi vi ska ha i framtiden och hur lösningarna ser ut. Det finns många möjligheter att möta den växande andelen väderberoende förnybar energi.

Vattenkraften. Vattenkraften utgör idag drygt 40 procent av den svenska eltillförseln och fungerar utmärkt som reglerkraft för att hantera den allt större andelen vindkraft och solenergi.

Smarta elnät och efterfrågeflexibilitet. I ett system med smarta elnät kan till exempel elbilar automatiskt laddas när det finns ett elöverskott och på så sätt jämna ut konsumtionen.

Lagring. Priset på batterier har sjunkit dramatiskt under de senaste åren. Lagring både i hushåll och på större skala kommer att spela en viktig roll.

Bioenergi. Med bioenergi från skogen produceras el i kraftvärmeverk som kan styras mer efter behov än det görs idag.

Sammankoppling. Ju mer vi kopplar samman elnäten med resten av Europa desto stabilare och effektivare blir elförsörjningen. Genom att utnyttja varje regions fördelar och överföring av el ökar stabiliteten i systemet.

Sverige har historiskt gynnats av en framåtanda och en välkomnande attityd till ny teknik. Låt oss fortsätta med det.

Lise Nordin (MP), riksdagsledamot och energipolitisk talesperson

.

.

.

.

.