”Rätt primärenergifaktorer ger skarpare byggregler”

DEBATT Boverkets tillämpning av primärenergifaktorer i förslaget till nya byggregler för framtidens nära-nollenergibyggnader är alltför förenklad. Det kan leda till minskad resurseffektivitet i stället för ökad, skriver fem energiexperter.

I början av januari presenterade Boverket sitt förslag till nya byggregler för framtidens nära-nollenergibyggnader. Rätt utformade energikrav är ett utmärkt instrument för att främja god och kostnadseffektiv hushållning med energi och råvaror. I stället föreslår Boverket en grovt förenklad och missvisande metod för värdering av olika energibärares primära resursbehov. Den leder till felbeslut som på samhällsnivå skulle medföra minskad resurseffektivitet i stället för ökad.

Boverket föreslår att energiprestanda ska bedömas utifrån mängden köpt energi, och inte från den totala mängd energi som används i en byggnad. Detta är olyckligt då det ger byggnader med egen uppvärmning, exempelvis värmepump, bättre energiprestanda än ett hus med exakt samma klimatskal som köper sin energi utifrån, exempelvis i form av fjärrvärme. Det största problemet är dock att den inköpta energins klimat- och miljöpåverkan skiljer sig avsevärt mellan olika energislag.

Regeringen har i den nya Plan- och Byggförordningen tydligt anvisat Boverket att byggnader ska ha en hög resurs- och energiprestanda när det gäller primärenergianvändning. Primärenergi är den totala energimängd som används – från utvinningen av primära energiresurser över transporter, omvandling, lagring, distribution med mera, till levererad nyttighet.

För att styra mot lägre primärenergianvändning föreslår Boverket att den köpta energin ska multipliceras med primärenergifaktorer som speglar den totala resursåtgången för olika energislag. En hög primärenergifaktor innebär stor energiåtgång och vice versa.

Tyvärr väljer Boverket att tillämpa primärenergifaktorer på ett sätt som helt förtar nyttan med metoden. El föreslås i framtiden få faktorn 2,5 medan alla övriga energislag – från villaolja och naturgaseldning till förnybar fjärrvärme från återvunna restströmmar – får primärenergifaktor 1.

I Sverige har vi sedan länge insett vikten av att utnyttja spillvärme och återvunna restströmmar som annars inte skulle komma till nytta. Sådana sekundära resurser borde återspeglas i en primärenergifaktor betydligt under 1. Fjärrvärmen i Sverige är särskilt resurseffektiv då den i huvudsak produceras från återvunna restströmmar som returträ, grenar, stubbar, sorterat hushålls- och verksamhetsavfall och bark. I form av kraftvärme ger fjärrvärmen i många fall också förnybar el på köpet. Dessa nyttor missas helt i Boverkets förslag.

Vi uppmanar därför Boverket att se över föreslagna primärenergifaktorer så att de främjar resurseffektivitet sett ur ett brett systemperspektiv. Redan i dag finns relevanta primärenergifaktorer att tillämpa för olika energislag, framtagna av den partsgemensamma Värmemarknadskommittén och konsultföretaget Profu. Liknande utgångspunkter finns redan i danska och finska byggregler.

Sådana primärenergifaktorer skulle göra svenska byggregler till ett viktigt instrument för energi- och resurshushållning. I ljuset av våra accelererande klimatförändringar och vårt kraftiga överuttag av jordens begränsade naturresurser har vi inte råd att agera annorlunda.

Erik Tellgren, vd Växjö Energi

Gunilla Glasare, direktör Sveriges Kommuner och Landsting

Klas Gustafsson, vvd Tekniska verken i Linköping

Louise Ödlund (f d Trygg), professor Energisystem, Linköpings universitet

Magnus Hemmingsson, vd Mälarenergi