Regeringens budskap till kärnkraftsföretagen: Ingen springnota från slutförvaret

Reaktorägare ska betala för slutförvaret också efter att reaktorn lagts ned. Det är en av nyheterna i regeringens nya lagförslag om slutförvaret.

Foto Barsebäck: Lars Bo Wassini/Wikimedia Commons

Under torsdagens regeringssammanträde godkändes den nya lagrådsremissen som föreslår ändringar i reglerna för finansiering av Sveriges kärnavfallshantering. En nyhet är att det nu fastslås i lag hur nya kärnavfallsavgifter ska beräknas. En annan nyhet är att också tillståndshavare med stängda reaktorer kan avkrävas fortsatta avgifter i så kallade kompletteringsbelopp. Kompletteringsbeloppet kommer också att breddas så att de inte bara tar hänsyn till risker på kostnadssidan utan också på tillgångssidan som till exempel minskade framtida avgiftsintäkter. Det nya lagförslaget föreslår också att det ska bli tydligare att de säkerheter som kärnkraftsföretagen ställer, det vill säga det avsatta kapital som företagen garanterar, får användas redan när det förväntas att pengarna i den så kallade Kärnavfallsfonden inte kommer att räcka till.
– Nu kommer det att bli tydligare vad som händer när en reaktor stänger. Det har inte varit klargjort tidigare. Den största förändringen är att kärnkraftsföretagen ska fortsätta ställa ekonomiska säkerheter också efter att en reaktor lagts ned. Därmed ges ett utökat ansvar som sträcker sig över tiden efter nedläggningen, säger miljöminister Karolina Skog (MP) till Aktuell Hållbarhet.

Karolina Skog säger att det varit många problem med Kärnavfallsfonden historiskt, främst för att tidigare regeringar inte följt de avgiftsrekommendationer som Strålsäkerhetsmyndigheten räknat ut. Om den nya lagen kommer att göra kärnkraften dyrare återstår att se. Den totala kostnaden kommer i slutändan att bero på Strålsäkerhetsmyndighetens kostnadsberäkningar.
– Förslaget innebär förmodligen att avgiften per år blir något lägre. Men hur mycket den totala kostnaden blir är det ingen som vet i dag, säger Karolina Skog.

Det är kärnkraftsföretagen som ska betala slutförvaret av kärnavfallet och finansieringen styrs av finansieringslagen. Kärnkraftsföretagen betalar en avgift som baseras på producerade kWh. Pengarna samlas i den så kallade Kärnavfallsfonden. Beräkningarna av hur mycket kärnbränslehanteringen kommer att kosta, och därmed hur höga avgifterna ska vara, görs var tredje år av företaget Svensk Kärnbränslehantering, SKB. SKB:s beräkningar granskas sedan av Strålsäkerhetsmyndigheten som därefter gör egna beräkningar och lämnar ett avgiftsförslag till regeringen.