Skattepengar till fisket gick till Fiskeriverkets festande

Medan olagligt fiske fortsätter i svenska vatten går Fiskeriverkets generaldirektör Axel Wenblad på lyxkrogar och bjuder sina anställda på nöjesbetonade konferenser med mycket alkohol. På fyra år har han låtit verkets drygt 300 anställda spendera 56 miljoner kronor på resor, representation och konferenser, visar Miljöaktuellts och TV4 Nyheternas granskning.

I Sverige förekommer såväl ett illegalt fiske på förbjudna arter och områden som ett orapporterat fiske som sker utöver förhandlade kvoter. Under förra året klarade Fiskeriverket inte sina mål för fiskekontrollen, bland annat när det gäller kontrollen av uppfiskad torsk i Västerhavet och landningar av torsk i Östersjön.

Under 2006-2009 uppgick Fiskeriverkets kostnader för resor och representation enligt egna uppgifter till 48 miljoner kronor. Lägger man till kostnader för kurser och konferenser blir den totala kostnaden 56 miljoner kronor för de fyra åren.

Summan motsvarar vad det skulle ha kostat att mer än fördubbla antalet fältkontroller av fisket och fångsterna (jämförelsen gäller 2009).

De skattepengar som har satsats på Fiskeriverkets verksamhet har gått till alltifrån vinmenyer till badtunnor, bågskytte och övernattning på fyrstjärniga hotell på arbetsorten, visar granskningen som är ett samarbete mellan Miljöaktuellt och TV4 Nyheterna.

Representationen bryter mot Fiskeriverkets interna föreskrifter för representation och medför också en skattskyldighet för förmåner.

Några exempel på utgiftsposter för 2009:

En verkskonferens för de anställda kostade över en miljon kronor. 330 personer drack 228 flaskor vin. 228 av dessa 330 personer övernattade på fyrstjärniga Hotel Gothia Towers i centrala Göteborg – där hälften av de övernattande hade sin ordinarie arbetsplats. Konferensen syftade till att ”fortsätta arbetet med en gemensam värdegrund”. Konferensen uppfyllde inte Skatteverkets regler om minst 6 timmars schemalagd arbetstid per dag för att undgå förmånsbeskattning. 

Axel Wenblads eget 60-årsmingel
bekostades med skattepengar. Generaldirektören lät trycka upp ett specialbeställt vykort med texten ”Axel Wenblad 60 år” och bjöd in till öppet hus med fisk- och skaldjursbuffé. Buffén kostade totalt 20 426 kronor, vilket är över Skatteverkets gräns för gåva till anställd på 10 000 kronor. Alternativet är enligt Skatteverket att betala förmånsskatt.

En 4-rätters avsmakningsmeny och vinmeny kostade tusen kronor per person. När Axel Wenblad bjöd sin norska kollega på krogen landade fakturan på 3999 kronor för fyra personer, två personer från Fiskeriverket och två från det norska Fiskeridirektoratet. Enligt Fiskeriverkets föreskrifter om representation ska representation ”förekomma sparsamt och omfatta mer än ett fåtal anställda”.

60 personer drack vin för 16 003 kronor. Kontrollavdelningen hade i september ett möte där 60 personer övernattade med helpension på Varbergs stadshotell. Till middagen drack man vin för 16 003 kronor, i genomsnitt 267 kronor per person. Enligt Fiskeriverkets föreskrifter om representation ska måltidsdrycken normalt vara alkoholfri.

– Jag tycker att vi agerar ansvarsfullt när det gäller hanteringen av skattemedel med tanke på den verksamhet och den inriktning och annat som vi har, säger Axel Wenblad till Miljöaktuellt.

– Enligt myndighetsförordningen ska myndigheten hushålla väl med statens medel. Detta innebär bland annat att när nyttan är svårmätbar bör myndigheten iaktta måttfullhet i representationen, säger Johan Brandström på Riksrevisionen till Miljöaktuellt.

Om Riksrevisionen inleder en granskning av Fiskeriverkets resor och representation kommer man enligt ansvarig revisor Frank Lantz att titta på följande:
– Att man följer skattelagstiftningen, interna riktlinjer och att man iakttar någon form av måttfullhet, eftersom det är offentliga pengar som hanteras, säger han till Miljöaktuellt.

– Jag kan bara spekulera om det enskilda fallet. Där finns väl någon eller några som vill ha det på det sättet. Man hamnar inte där av en slump. Inom vissa myndigheter smittar det av sig en kultur från näringslivet, som kan ifrågasättas också där. Om det är sanktionerat från högsta ort är det inte lätt att bryta det, säger Hans De Geer, adjungerad professor i företagsetik vid handelshögskolan i Riga till Miljöaktuellt.

En utförligare redogörelse av granskningen kommer i Miljöaktuellt nr 6/2010 samt i nyhetsinslag på TV4 Nyheterna.