”Staten borde ta ökat ansvar för hållbara material i byggsektorn”

Staten måste ta sitt ansvar för att bredda och nyansera fokus när det gäller hållbarhet i byggsektorn, bland annat genom att ge Boverket i uppdrag att utforma regler kring miljö- och klimathänsyn vid upphandling av byggnadsmaterial, skriver Niklas Bergquist och Dag Duberg från golvtillverkaren Tarkett.

Bygg- och fastighetssektorn står för omkring en femtedel av landets utsläpp av växthusgaser. Byggsektorn bidrar därutöver med en tredjedel av Sveriges avfallsmängd. Sverige behöver bygga 700 000 nya bostäder inom de närmsta åren. Det pågår redan omfattande byggnation och upprustning av miljonprogramsområden samtidigt som regeringen undersöker möjligheten att bygga helt nya städer. När stora investeringar nu sker är det angeläget att byggnation och renoveringssatsningar sker med hållbarhet i fokus.

Som en av de större producenterna av byggmaterial arbetar Tarkett intensivt med att våra produkter ska vara långsiktigt hållbara. Det handlar om att integrera hållbarhet i alla delar av vår verksamhet; att använda material som är bra för människa och miljö, att omvandla avfall till råvara och att arbeta med kreativa lösningar för att våra produktionsprocesser inte skall ha en negativ inverkan på miljön. Samtidigt arbetar vi med framtidsperspektiv kring hur vi som byggvaruproducent kan öka vårt ekologiska ansvarstagande ytterligare.

Ett problem i det sammanhanget är att det i dag saknas tydlig vägledning till dem som vill upphandla hållbart byggmaterial. Det saknas till stor grad offentliga regler på området och de instrument som marknaden har skapat skiljer sig avsevärt från varandra när det gäller bedömningskriterier och rekommendationer. Det skapar många gånger svårigheter för dem som vill upphandla hållbart men som saknar den initierade kunskap som i dag krävs. Det skapar också olägenheter för oss producenter som har höga ambitioner på hållbarhetsområdet, eftersom det saknas enhetliga definitioner av vad som utgör hållbart byggmaterial och vilka – ibland motstående – miljöaspekter som bör prioriteras.

En majoritet av avfallet från byggsektorn härstammar från rivningar och renoveringar av äldre byggnader. I dag är det många gånger svårt att återvinna byggmaterial, då innehållet sällan är helt känt och det således är svårt att nå upp till de krav vi ställer. På lång sikt kommer problemet sannolikt undanröjas med krav på dokumentation vid nybyggen. Problemet med stora mängder odokumenterat avfall kommer dock bestå i åtskilliga decennier till.

Vi har i dag teknik som skulle kunna möjliggöra återvinning av mycket av det material som i dag går till förbränning. Det skulle innebära minskade utsläpp, bättre råvaruutnyttjande och i förlängningen bättre förutsättningar för den cirkulära ekonomi vi eftersträvar. I gengäld skulle det dock kräva att vi i lämpliga material som inte är ämnade att exponeras mot människor accepterar spår av vissa kemikalier som efter reningsprocessen fortfarande består.

Boverket har i en utredning nått slutsatsen att det finns behov av att staten tar ledningen i arbetet med klimatpåverkan om takten på miljöarbetet inom byggsektorn ska öka. I en förstudie konstaterade man i fjol också att det finns en obalans i informationen kring byggprodukters miljöpåverkan mellan å ena sidan tillverkare och å andra sidan byggherrarna.

Vi instämmer i Boverkets slutsatser. Vi är många byggvaruproducenter som vill arbeta mer offensivt för att ta vårt viktiga hållbarhetsansvar. För att vi ska kunna göra mer behöver dock staten ta ett tydligare ansvar för att skapa enhetliga ramverk. Ett statligt system för ackreditering av tjänster för upphandlingsstöd hade varit ett sätt att sätta högre press för branschen och enhetlighet i definitionen av hållbarhet.

Vi vill att regeringen ger Boverket bemyndigande och uppdrag att utforma regler kring miljö- och klimathänsyn för byggnadsmaterial. Vi vill också att man från myndighetens sida får ett ökat uppdrag att bygga upp kunskapsverktyg och verkar för att enhetliga bedömningskriterier skapas för upphandlare och inköpare som efterfrågar hållbara byggprodukter. Med en bredare och sammanhållen diskussion om hållbarhet ledd från myndighetshåll skulle man kunna få mer enhetlighet i de byggvarubedömningssystem som marknaden skapat – vilka är lovvärda initiativ men som saknar enhetlighet och genomgående kvalitét.

Niklas Bergquist, Sverigechef Tarkett

Dag Duberg, Nordisk hållbarhetschef Tarkett