”Stöd till städer viktigt för klimatet”

DEBATT Städerna spelar en viktig roll när det globala klimatavtalet ska uppfyllas. Därför måste kommunerna få starkt stöd av regeringen, bland annat inom hållbar mobilitet, skriver Barbara Evaeus hos Världsnaturfonden.

När världens länder ska uppfylla det globala klimatavtalet om att hålla klimatförändringarna väl under två grader spelar städerna en nyckelroll. Ett högprioriterat område är att hitta bättre lösningar inom hållbar mobilitet, alltså hur vi reser och transporterar varor.

Det svenska målet om en fossilfri fordonsflotta 2030 ligger fast sedan länge, men regeringens vårbudget ger fart åt omställningen av transporter. 2017 satsar regeringen ytterligare 500 miljoner kronor på att förstärka satsningen ”klimatklivet”. Det är pengar som går till exempelvis laddstolpar och biogas. För 2018 finns förslag på ett bonus-malus-system för personbilar, ökad inblandning av förnybart i bensin och diesel, samt sänkt skatt på rena biodrivmedel. Det är hög tid, eftersom utsläppen från trafiken måste minska om vi ska kunna lösa klimatkrisen.

Varför är städerna avgörande för Parisavtalet? Över hälften av världens befolkning bor i städer – och orsakar mer än 70 procent av de globala koldioxidutsläppen. Urbaniseringen ökar dessutom snabbt. Just därför får städerna en så viktig roll i hur vi ska lyckas bromsa de pågående klimatförändringarna. Städerna ligger också ofta före nationerna i sina klimatarbeten, och de har ofta mer handlingsutrymme för innovationer, test av nya lösningar och möjligheter att skapa en bred medborgardelaktighet, än vad länder har.

Världsnaturfonden WWF bjuder just nu in alla svenska kommuner till ”One Planet City Challenge”, världens största stadsutmaning där hittills 320 städer världen över deltagit hittills. Utmaningen utgör också en plattform där städer kan inspirera och hjälpa varandra. Genom utmaningen letar WWF även efter framtidens One Planet Cities – alltså städer där invånarna ges möjlighet att leva gott inom ramen för vår planets ekologiska begränsningar.

Det är ganska uppenbart att vi måste minska vårt ekologiska fotavtryck. WWF:s senaste Living Planet Report visar att vi globalt lever och konsumerar som om vi hade 1,6 planeter. Och varje svensk har en livsstil och ett ekologiskt fotavtryck som kräver motsvarande hela fyra jordklot.

Årets tema för WWF:s stadsutmaning är hållbar mobilitet, eftersom en av de absolut största klimatutmaningarna är att begränsa utsläppen från trafiken. Inrikestransporterna står enligt Naturvårdsverket för en tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp. Personbilarna bidrar mest och släpper ut 20 procent av Sveriges totala klimatutsläpp.

Det är givetvis en utmaning att hitta nya smarta mobilitetslösningar och inte minst alternativ till fysiskt resande. Men det finns stora möjligheter att möta våra behov av hög livskvalitet och samtidigt få minimala koldioxidutsläpp och minska bilberoendet. Världen behöver bara våga ställa om och agera.

Paris och Vancouver är två städer som både vågar och agerar. Paris, vinnaren av WWF:s stadsutmaning förra året, var först ut med en delningstjänst för cyklar och har byggt på med en delningstjänst för elbilar. En tjänst som nu har 4 000 lånebilar och hela 125 000 användare. Samtidigt dubbleras cykelvägarna i staden, gångstråken utökas och antalet parkeringsplatser minskar med 55 000 platser om året. Borgmästare Anne Hidalgos mål är att ge parisarna tillbaks den plats som bilarna tagit ifrån dem. Dessa åtgärder reducerar inte bara utsläppen av växthusgaser, de förbättrar också hälsan för de som bor i staden, det minskar buller och det bidrar till att skapa attraktiva mötesplatser. Målet att minska biltrafiken med 40 procent före 2020 utan införande av biltullar, har i princip redan uppnåtts.

Halvmiljonstaden Vancouver sällar sig till den växande skara av orter där gång, cykel och kollektivtrafik numera står för över hälften av resorna. Man har nått målet om att minska antalet bilkilometer med 20 procent. Samtidigt har staden bland annat satsat stort på lokala matodlingar, något som har ökat med över 30 procent. Vancouver har också med bravur lyckats engagera allmänheten i stadens hållbarhetsarbete. Redan i ett tidigt planeringsstadium bjuder man in medborgarna till fokusgrupper, för att säkerställa att de som rör sig dagligen i staden tycker att man är på rätt väg.

Jag ser potentialen att samtliga svenska kommuner tar ett verkligt krafttag i klimatarbetet och visar världen riktigt starka arbetsmodeller; modeller som andra städer kan ta efter och inspireras av. Sveriges städer vill gå före och går före i många avseenden. Men vi har mycket att lära av varandra, både inom Sverige och globalt.

Den globala uppvärmningen håller redan på att få katastrofala följder med höjda havsnivåer, fler översvämningar, stormar och extremtemperaturer. Uppvärmningen av Arktis går dubbelt så fort som för resten av planeten. Enbart ett smält Arktis skulle enligt Stockholm Resilience Centre ge världen en nota på runt 800 biljoner kronor. Givetvis hotar allt detta samhällsutvecklingen på ett ytterst allvarligt sätt.

Städerna spelar inte bara en avgörande roll för planetens framtid och om vi ska lyckas bromsa klimatförändringarna, de axlar också ett enormt ansvar. Därför är det så oerhört viktigt att de får starkt stöd och mandat av regeringen. Det stödet kan vara helt avgörande när det gäller svenska kommuners möjlighet att uppnå nödvändiga och ambitiösa klimatmål.

Barbara Evaeus, Senior Manager Climate Communications, Världsnaturfonden WWF och grundare av One Planet City Challenge