Studie av älgmagar ska leda till nya biobränslen

Genom att studera bakteriefloran i älgmagar vill KTH-forskarna Henrik Aspeborg och Anders Andersson bidra till utvecklingen av framtidens biobränslen.

Syftet med forskningen är att få insikt i hur mikroorganismerna i älgens mage bryter ner fiberrikt växtmaterial. Älgens kost består till stor del av grenar och bark från olika träd. För att tillgodogöra sig näring från svårsmälta växtdelar behöver älgen ha särskilda mikrober i sitt mag- och tarmsystem. Mikroberna producerar vissa typer av enzymer som älgen saknar. Mikroberna och enzymerna i älgvåmmen, älgens förmage, har utvecklats under miljontals år och är mycket väl anpassade för nedbrytning av de växter och träd som ingår i älgens diet. Enligt Henrik Aspeborg och Anders Andersson kan en kartläggning av de bakterier och mikroorganismer som finns i älgmagen visa på nya möjligheter för förädling av skogsråvara.
– Det kan i ett senare skede innebära framtagandet av helt nya produkter baserade på vad skogen kan ge, exempelvis bioplaster eller miljövänliga, förnybara kemikalier. Framförallt så kan studien leda till effektivare och billigare produktion av andra generationens biodrivmedel, säger Henrik Aspeborg.

Den första generationens bioetanol mötte en hel del kritik eftersom den största delen tillverkas av stärkelse och socker från olika grödor och anses konkurrera med livsmedelsproduktionen. Alternativet är att använda växtdelar som människan inte äter, till exempel halm eller trä för att tillverka den andra generationens bioetanol.

Men för att den ska kunna konkurrera med fossila bränslen måste det ”enzymatiska nedbrytningssteget” bli billigare och mer effektivt. Här hoppas Henrik Aspeborg och Anders Andersson att bakteriefloran i älgmagen ska leda till viktiga och banbrytande framsteg.

Läs studien här