”Styrmedel behövs för ökad återvinning av metaller”

DEBATT Samtidigt bör det utredas om det finns möjligheter till en resurseffektiv och hänsynsfull gruvproduktion genom gruvprojektet i Norra Kärr, utanför Gränna, där en jämförelsevis ”ren” och rik förekomst av sällsynta jordartsmetaller har hittats, skriver Lena Söderberg, generaldirektör på Sveriges geologiska undersökning, SGU.

lena_webb, foto-Lars-Clason
Foto: Lars Clason, SGU

Människans väg bort från fattigdom går fortare än någonsin. I takt med att hundratals miljoner familjer i världen får råd med egna kylskåp, transportmedel, mobiltelefoner och andra basprodukter förbättras den globala välfärden snabbt. En förutsättning för den här mycket positiva utvecklingen är att det finns tillgång till metaller.

Den globala åtgången på metaller kräver att vi blir bättre på att hushålla med jordens resurser. Metallförsörjningen måste i högre grad bli en del av den cirkulära ekonomin.

I takt med den ökande efterfrågan på gamla och nya metaller måste vi se över och utveckla såväl teknik som effektiva styrmedel för att öka återvinningen i framtiden. De utredningar som SGU gjort visar att det är bråttom. Inte ens om vi utnyttjar hela återvinningspotentialen kan vi tillfredsställa behoven inom överskådlig tid, även om vi i Sverige faktiskt är världsledande på att återvinna metallerna ur de produkter som nu blir skrot.

Det finns flera alternativa källor till utvinning att titta närmare på, som olika typer av deponier och gruvavfall. En annan källa är övergiven metall i våra städer. Här behövs såväl mer kunskap som policyförändringar likt de Naturvårdsverket nu föreslår i sin utredning Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar, och mer.

Men faktum är att ökad återvinning inte ensamt kan täcka framtidens globala efterfrågan på metaller. Primär produktion kommer att vara nödvändig även i en överskådlig framtid – det finns helt enkelt inte tillräckligt mycket ”skrot” i omlopp. Eftersom metallförsörjningen, liksom miljöproblematiken, är en global fråga återstår frågan: hur och var denna produktion kan ske så hållbart och ansvarsfullt som möjligt. Det finns många goda exempel på hur detta kan gå till. Inte minst från svensk gruvnäring, som ligger långt framme när det gäller gröna utvinningsmetoder.

Vi bör aktivt utreda om det finns möjligheter till en resurseffektiv och hänsynsfull gruvproduktion genom gruvprojektet i Norra Kärr, utanför Gränna, där en jämförelsevis ”ren” och rik förekomst av sällsynta jordartsmetaller (REE) har hittats. Jämfört med dagens produktion, som helt domineras av en ”smutsig” utvinning i Kina, talar mycket för att här finns förutsättningar för en klok och hållbar nyproduktion, som också kan lösa Sveriges, och Europas, importberoende av Kina. Låt oss därför utmana det svenska processkunnandet, genom att ställa hårda miljökrav och se om en sådan mer hänsynsfull produktion kan vara tekniskt och ekonomiskt möjlig.

Så länge vi själva konsumerar metaller i stora mängder, en människa förbrukar i genomsnitt 15 ton järn per livstid, och så länge vi unnar människor i andra världsdelar en väg ut ur fattigdom, är det Sveriges skyldighet att bidra till en mer hållbar metallförsörjning.

Att utlokalisera gruvproduktion till länder där moderna miljö- och arbetsmiljöregler oftast saknas är inte ansvarsfullt. En produktion i Sverige, under kontrollerade former med höga krav på miljöhänsyn, skulle bryta Sveriges och Europas importberoende, gynna industrin och skapa många arbetstillfällen.

Låt oss nyttja Sveriges internationellt erkända kunnande inom dessa områden för att visa på hur man kan jobba både ansvarsfullt och hållbart för att trygga vår och andras metallförsörjning på sikt.

Lena Söderberg, generaldirektör på Sveriges geologiska undersökning (SGU)

.

.

.

.

.