Svårt och dyrt att mäta radioaktiva ämnen i svenskt dricksvatten

2015 införde EU skärpta regler för mätning av radioaktiva ämnen i dricksvatten. För många svenska vattenverk har de nya reglerna inneburit problem eftersom det idag inte finns några laboratorier i Sverige som genomför analyser i enlighet med det nya regelverket.

Skandinaviskt dricksvatten anses generellt hålla en väldigt hög kvalitet men det finns risk för förhöjda halter av radioaktiva ämnen eftersom bakgrundsstrålningen i berggrunden är hög på flera platser. Enligt ett direktiv från EU:s strålningsorgan Euroatom så krävs sedan 2015 att vattenproducenterna gör en mer omfattande analys av joniserad strålning i dricksvatten än tidigare. I Sverige berörs cirka 300 vattenverk av direktivet som kan innebära en del problem eftersom Sverige saknar ackrediterade laboratorier som kan utföra testerna. Det innebär att vattnet måste transporteras till laboratorium i utlandet för att testas. Men utöver de praktiska problemen med att transportera vattenprover så finna ingen anledning att hetsa upp sig över halterna av radioaktiva ämnen i det skandinaviska dricksvattnet. Det säger Pål Andersson på Strålskyddsmyndigheten till Aktuell Hållbarhet.
– EU-riktlinjerna gäller ju vattenverk och stora vattenproducenter och där är problemen normalt sett begränsade. Om man har problem med olika ämnen vet man vanligtvis om det. Det handlar ofta om väldigt låga halter men om man är en stor vattenproducent är det förstås ändå bra att man renar vattnet i alla fall.

Men i enskilda brunnar som borrats direkt i berggrunden kan halterna radioaktiva ämnen vara ett större problem säger Pål Andersson.
– I brunnar som borrats i berggrunden kan det bli ganska höga halter av olika ämnen. Ofta har ägarna till brunnen dålig koll på det här, man tycker att det är viktigt att vattnet smakar gott men i övrigt så kanske man inte gör så mycket mätningar. När det då kommer till radioaktiva ämnen så kan det bli onödigt höga halter, även om de sällan är farligt höga.