Svensk Däckåtervinning: ”Vi bidrar till att minska risken för mikroplaster i naturen”

REPLIK Livscykelanalyser visar att däckgranulat i konstgräsplaner är en bra lösning för miljön men samtidigt ligger det i allas intresse att granulatet stannar där det hör hemma. Det skriver Fredrik Ardefors, vd på Svensk Däckåtervinning, som replik på ett debattinlägg från miljöförvaltningen i Malmö stad, och bjuder samtidigt in till ett samarbete kring en nollvision för granulatspill från fotbollsplaner.

Tre tjänstemän från Malmö stad kritiserar i en debattartikel i Aktuell Hållbarhet Svensk Däckåtervinning för att bagatellisera miljöproblem kopplade till konstgräsplaner. Texten är full av missförstånd som behöver redas ut.

Det är viktigt att förstå att Svensk Däckåtervinning inte är vinstdrivande. Vi producerar eller säljer inget material, vi bygger inga planer och vi äger inga planer. När vi diskuterar konstgräsplanerna, exempelvis på vårt seminarium i Almedalen som debattörerna tar upp, gör vi det för att hjälpa planägare – oftast kommuner – att bygga och sköta sina planer på ett sätt som motverkar risken att fyllnadsmaterial läcker från anläggningen. Genom att återanvända ett material med goda egenskaper på ett säkert sätt sparar vi på jordens resurser.

På seminariet deltog Naturvårdsverket, som inte alls verkar för att vi ska sluta bygga allvädersplaner med gummigranulat. I stället är det kunskap och ansvarsfull hantering som är vägen framåt. Seminariet går att se i efterhand på Aktuell Hållbarhets hemsida.

Bakom debatten ligger en rapport från konsultbolaget IVL. Där påstås konstgräsplaner vara den näst största källan till mikroplaster, en felaktig uppgift som tyvärr citerats flitigt. Ett problem med IVL-rapporten är att den spekulerar kring tänkbara källor till mikroplaster i havsmiljön, utan att verifiera teorierna. Författarna utgår från hur mycket granulat som ett sportutrustningsföretag påstår att planägare bör köpa årligen för att fylla på planerna, och räknar sedan med att samma mängd försvinner okontrollerat och skulle kunna hamna i havet.

Intresset för denna grova höftning har tyvärr lett till onyanserade uttalanden och okritiskt agerande från flera håll. Vi välkomnar debatten – och är ivriga förespråkare för offentliga samtal – men den behöver tillföras en del fakta. Bland de internationella forskningsstudier som tittat på plast i havet har vi inte funnit en enda som har påvisat förekomst av fotbollsgranulat i vattenprover eller fiskmagar, vilket är svårt att få ihop med att planerna skulle utgöra den näst största källan. Studier vid Luleå tekniska universitet visar också att den mängd dagvatten som lämnar en allvädersplan är mycket liten. I själva verket är det också en mycket liten del granulat som normalt inte tas om hand på ett kontrollerat sätt efter exempelvis snöröjning – en välskött plan behöver i praktiken inte fyllas på under sin livstid.

Plastpartiklar i haven är ett växande och mycket allvarligt miljöproblem. Därför agerar Svensk Däckåtervinning, trots att vi har invändningar mot IVL-rapporten, på flera sätt för att ytterligare minimera risken för att granulat hamnar i naturen. Vi kommunicerar löpande kunskapen om hur allvädersplaner ska byggas och underhållas på ett modernt sätt, med uppläggningszoner för snö så att granulat kan fångas upp och med partikelfilter i slutna avrinningssystem. Just sådan kunskapsspridning lyftes fram som en av de viktigaste åtgärderna i Naturvårdsverkets rapport om mikroplaster i juni.

Vi är samtidigt engagerade i forskning med provtagning på 50 fotbollsplaner inom EU, i samarbete med Svenska Fotbollförbundet, för att sprida kunskap om byggande och skötsel, i bygget av en pilotanläggning med dagvattenfilter och mätsystem i Kalmar, i utformningen av ett återtagandesystem för gummigranulat, och mycket annat. Vårt arbete bidrar till att minska risken för mikroplaster i naturen, även om det är anläggningarnas ägare – ofta kommuner – som har ansvaret för hur fyllnadsmaterialet hanteras.

Allvädersplaner kan bidra till folkhälsa och samtidigt vara en del av den cirkulära ekonomin. Här kan gummigranulat spela en viktig roll. Att granulatet stannar där det hör hemma ligger i allas intresse, inte minst för kommunens ekonomi. Att däckgranulat är en bra lösning även för miljön visar en livscykelanalys som IVL genomförde år 2012 i en jämförelse med andra underlag. Materialet visade sig vara ha minst total miljöbelastning av de undersökta materialen.

Nu bjuder Svensk Däckåtervinning in till samarbete kring en nollvision för granulatspill från fotbollsplaner. Vi ser mycket gärna att Malmö stad deltar för att bidra med sina erfarenheter.

Fredrik Ardefors, vd, Svensk Däckåtervinning