”Ta chansen till minskad klimatpåverkan, Boverket!”

DEBATT Dagens regler främjar billiga hus med dåligt klimatskal, skriver representanter från Växjö Energi, Sveriges Kommuner och Landsting, Tekniska verken, Linköpings universitet och Mälarenergi.

I december tog regeringen beslut att ändra plan- och byggförordningen för att i linje med EU effektivisera energianvändningen och minska klimatpåverkan från byggnader. I veckan ska Boverket presentera sitt förslag till nya tillämpningsbestämmelser utifrån förordningen.

Vi uppmanar nu Boverket att släppa sitt tidigare fokus på köpt energi och i stället ge primärenergifaktorer som beaktar resurseffektivitet och förnybar energi ett större genomslag. Något annat har vi nu inte råd eller tid med.

I oktober ratificerade Sverige det internationella klimatavtalet från Paris som ställer hårda krav på minskad klimatpåverkan i alla samhällssektorer. Därför är det viktigt att våra regelverk på energiområdet leder till klimatsmarta beslut. Under många år har Boverkets byggregler haft direkt motsatt effekt. Energikommissionen understryker i sitt slutbetänkande som presenterades i måndags vikten av att släppa fokus på köpt energi till förmån för en helhetssyn som beaktar hela försörjningskedjan i energisystemet. Regeringens senaste ändringar i plan- och byggförordningen ger nu möjlighet att en gång för alla komma till rätta med denna fråga.

Boverkets byggregler för nya hus har hittills enbart utgått ifrån köpt energi i stället för den totala mängden energi som används i byggnaden. Det får stora konsekvenser för valet av uppvärmningsform samt krav på klimatskal.

Dagens regler främjar billiga hus med dåligt klimatskal som är utrustade med värmepump eftersom värmen produceras på plats och endast kräver en mindre mängd köpt energi för driften. Om energin i stället köps utifrån i form av fjärrvärme anses byggnadens energiprestanda vara betydligt sämre.

Ur energi- och resurseffektivitetssynpunkt borde det naturligtvis vara användningen av primärenergi som avgör byggnadens energiprestanda, det vill säga den totala mängden energi som åtgår utifrån ett brett systemperspektiv. Det är inte minst viktigt då uppvärmningsformen kan växla under byggnadens livstid.

Boverkets byggregler har stor påverkan på energianvändningen i den svenska fastighetssektorn, exempelvis genom de energideklarationer som måste göras vid försäljning av hus. I energideklarationerna ingår råd om åtgärder för energieffektivisering. Eftersom råden utgår ifrån principen om köpt energi är det exempelvis vanligt att fastighetsägare uppmanas byta ut befintlig fjärrvärme mot elbaserad uppvärmning vilket får direkt negativa klimateffekter.

Svensk fjärrvärme produceras huvudsakligen i högeffektiva kraftvärmeverk med förnybara eller återvunna bränslen med mycket låg klimatpåverkan. Den el som framställs som en ”biprodukt” av fjärrvärmeproduktionen bidrar dessutom till att tränga ut dyrare fossil energi från marknaden. Det gör fjärrvärmen till ett mycket konkurrenskraftigt uppvärmningsalternativ ur klimatsynpunkt.

Ökad elanvändning innebär i stället oftast ökad användning av fossila bränslen eftersom det är sådan elproduktion som används på marginalen i det europeiska elsystem vi är sammankopplade med. Så mycket som 25 procent av effektbehovet en kall vinterdag kan vara elvärme enligt en rapport från Ingenjörsvetenskapsakademin.

I ett kraftvärmebaserat energisystem ger fjärrvärmen ökade möjligheter att producera ytterligare förnybar och planerbar elkraft. Konvertering från elvärme till fjärrvärme ger inte bara minskad klimatpåverkan utan frigör också el. El är en fantastisk produkt som behövs till industriella processer och många andra viktiga tillämpningar som är beroende av el. Vi måste använda våra resurser på ett förnuftigt och klimatsmart sätt.

Byggreglernas utformning har länge kritiserats av såväl myndigheter som energi- och fastighetsbranschen. I december beslutade emellertid regeringen om ändringar i plan- och byggförordningen utifrån EU:s nya regelverk för nära-nollenergibyggnader. I den nya förordningen anges att byggnader ska ha god värmeisolering, särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med el samt en hög energiprestanda sett till just primärenergi.

Det öppnar upp för att tillämpa ett verkligt resurs- och energieffektivitetsperspektiv i kommande regelverk som tar hänsyn till hur mycket primära energiresurser som går åt för att framställa den energi som används i byggnaden. Det skulle tydliggöra värdet av att ta vara på tillgängliga spillvärmeströmmar och sekundära biprodukter och restströmmar från exempelvis industrin och skogsbruket. Redan i dag finns så kallade primärenergifaktorer framtagna av bland annat Värmemarknadskommittén (VMK) och konsultföretaget Profu som med ett systemperspektiv direkt skulle kunna tillämpas för att ta fram primärenergianvändningen hos olika energibärare.

Det är nu viktigt att Boverket låter den beslutade förändringen få genomslag i primärenergifaktorer som beaktar resurseffektivitet och förnybar energi i ett bredare systemperspektiv. Då skulle vi en gång för alla kunna komma tillrätta med problematiken att fokus på köpt energi leder till ineffektiv resursanvändning och ökade utsläpp. Något annat har vi nu inte råd eller tid med – varken invånare, näringsliv, Sverige eller klimatet.

Erik Tellgren, vd, Växjö Energi
Gunilla Glasare, direktör, Sveriges Kommuner och Landsting
Klas Gustafsson, vice vd, Tekniska verken i Linköping
Louise Ödlund (f.d. Trygg), professor Energisystem, Linköpings universitet
Magnus Hemmingsson, vd, Mälarenergi

____________

Läs fler debatter på Aktuell Hållbarhet.