Tomas Kåberger: Sanningen som i-länderna missat

Högre takt i konsumtionen av olja och kol driver upp priset. Högre takt i konsumtionen av el från sol och vind ger effektivare teknik och sänker istället kostnaderna. Det har man insett i Asien, skriver energimyndighetens förre gd Tomas Kåberger i en krönika för Miljöaktuellt.

3202024750.jpg

På 1900-talet var det många som engagerades av energi och re­surs­frågor. En fråga var denna: hur skulle det gå om världens miljarder fattiga skulle blir lika rika som vi?
Det svar som många av oss formulerade var att vi då måste blir effektivare, återvinna material och utveckla teknik för att använda solenergi, direkt eller via vind, biomassa och vattenkraft. Annars går det inte.

Men för de flesta var frågan inte alls relevant. Få trodde att Asien och Afrika någonsin skulle kunna utvecklas. Fler trodde att just de fattiga ländernas utveckling skulle hindras av den hotande resursbristen.

När de ekonomiska framstegen i Kina och Indien nu har ökat världens ekonomiska välstånd har bristen på energi och råvaror visat sig i högre priser. Det är priser som företag i de snabbt växande ekonomierna har visat sig kunna betala. Det är i stället konkurrenskraften hos gamla företag i Europa, Japan och Nordamerika som har slagits ut. Det är dessa gamla i-länder som har fått ekonomiska och statsfinansiella problem.
Kinas ledare har förstått att energi- och resursbrist är ett hot mot deras ambition att ge hela befolkningen en god levnadsstandard.

När Kina har satsat på att utveckla tekniska lösningar för att möjliggöra ekonomiskt välstånd för alla kineser har man också bidragit till lösningar av världens resursproblem. Kina har i dag mest vindkraft av alla länder, man tillverkar mest solceller av alla, man har mer solfångare per invånare än Europa och flest elfordon per invånare av alla länder i världen. I Kina byggs också de effektivaste överföringsledningarna för el över långa avstånd.
Denna industriella utveckling i stor skala har lett till att kostnaderna sjunkit för lösningar vi länge har drömt om. Kina tillsammans med enstaka länder i EU, främst Tyskland och Spanien, har gjort heroiska insatser för att göra fortsatt global ekonomisk utveckling möjlig. De har betalat för utveckling av industrier som nu kan erbjuda vindkraft och solel till priser långt under vad de flesta har trott är möjligt. En artikel av Unidos Morgan Bazilian och andra beskriver hur verkligheten överträffar förväntningarna under rubriken ”Att ompröva solcellernas ekonomi”.

Det går nu att se möjligheter för världens fattigaste att få en god levnadsstandard och samtidigt utrymme för fortsatt ekonomisk utveckling i Europa. Med bio-, sol- och vindenergi och effektiva elfordon kan ekonomin åter växa utan att fossilbränslepriser, klimatförändringar eller kärnkraftolyckor slår tillbaka mot de ekonomiska framsteg som har nåtts.

Vid Global green growth summit i Seoul i Sydkorea för några veckor sedan beskrevs denna grund till optimism för världens långsiktiga ekonomiska utveckling. Tydligast var Jeremy Rifkin som förutser en tredje industriell revolution grundad på decentraliserad elproduktion, elbilar och informationsteknik som styr elsystemet effektivt. Med detta ”energi-internet” kommer dagens unga generation ta ett nytt steg av global ekonomisk utveckling.
Den ekonomiska politiken behöver inte krympa statsbudgetar inom de gränser som tillgången på fossila bränslen sätter för den ekonomiska tillväxten. I stället finns möjligheter att med investeringar få fart på denna tredje industriella revolution. Det kan ­löna sig för världen och de stater som bygger upp industrier för denna tredje tillväxtvåg.

Högre takt i konsumtionen av olja och kol driver upp priset. Högre takt i konsumtionen av el från sol och vind har istället visat sig sänka kostnaderna genom att industriell erfarenhet ger effektivare teknik och lägre tillverkningskostnader. I stället för negativ återkoppling på ekonomisk tillväxt kan vi avnjuta den positiva återkopplingen att ökad tillväxt skyndar på prissänkningarna.
Detta är populära tankar i Asien, även om man inser att mycket återstår av skicklig industripolitik om man ska lyckas. Tyvärr är dessa visioner inte lika väl sedda eller ens insedda i Sverige och Europa.

Tomas Kåberger
Tomas Kåberger är ordförande för stiftelsen Japan renewable energy foundation och arbetar med strategiska energifrågor på Chalmers. Han var generaldirektör för Energimyndigheten 2008 till 2011.