Upplands Väsby är Sveriges miljöbästa kommun

Upplands Väsby är ny etta i Miljöaktuellts rankning av kommunernas miljöarbete, trots att man svarade ja på frågan om markexploatering "för säkerhets skull" och därmed fick minuspoäng.

1131387906.jpg

På fyra år har Upplands Väsby gått från 167:e till första plats på Miljöaktuellts kommunlista. Kommunalrådet Johan Magnusson (C), med ansvar för miljöfrågor, tycker att förstaplatsen är ett fantastiskt erkännande.
– Nu får vi må gott och njuta en liten stund, men sedan åker arbetshandskarna på igen. Det är jättekul att vårt miljöarbete blir uppmärksammat, men mycket återstår att göra, säger han.
Ett av kommunens mål är att varje år minska energiförbrukningen med tre procent. De lågt hängande frukterna är snart plockade, så nu genomförs bland annat energironder i skolor med personal och elever för att även ändra beteenden. Dessutom har kommunen som mål att halvera klimatutsläppen inom kommunens gränser till 2020 jämfört med 1990.
– Det är en verklig utmaning. E4:an går ju till exempel igenom kommunen, så det måste vi kompensera för på andra sätt, säger Johan Magnusson.


Kommundirektör Björn Eklundh (t v), miljöstrateg Eva Bergh och kommunalrådet Johan Magnusson (C) är överens om att iso 14001-certifieringen gjorde stor skillnad. Foto: Rosie Alm.

På Miljöaktuellts egna enkätfrågor kunde Upplands Väsby ha kammat hem full pott, om det inte vore för att kommunens risk- och sårbarhetsanalys inte inkluderar klimatanpassning. Dessutom får kommunen tre minuspoäng för att ha exploaterat god jordbruksmark och tätortsnära grönområden.
– Vi var inte helt säkra på definitionen av god jordbruksmark. Samtidigt riskerar alltid bebyggelse i tätorten att ske på bekostnad av gröna områden. Därför skrev vi att kommunen exploaterat sådan mark, för säkerhets skull, säger miljöstrategen Eva Bergh.

Ändå tog Upplands Väsby förstaplatsen efter att ha kammat hem poäng i varje gren (se Så gjorde vi listan på sidan 48): Fem poäng för sina rapporterade svar till Vattenmyndigheterna, tre för Boverkets miljömålsenkät och drygt tre för några nyckeltal från kommun- och landstingsdatabasen Kolada.
Nyckeltalet som baseras på andel förnybar el förbättrades avsevärt efter kommunens investering i ett vindkraftverk i Ockelbo.
Kommunen arbetar dock bredare än så. Exempelvis är tillsynen indirekt kopplad till miljökvalitetsmålen. För näringslivet finns möjlighet att skriva på Klimatavtal Väsby, vilket innebär att mäta, sätta mål och minska sin klimatpåverkan med kontinuerlig uppföljning. Samtidigt ska hållbarhet gå hand i hand med tillväxten. Målet är 300 nya bostäder varje år.
– Vi gör många bra saker, men vi måste bli bättre på att kommunicera våra framgångar och vårt arbete. Vi vill ju att kommuninvånarna ska vara stolta över sin kommun, säger Eva Bergh.
Kommundirektören Björn Eklundh har haft sin tjänst sedan mitten av 1990-talet.
– De senaste fem till sju åren har miljöarbetet tagit fart. Visst gjorde vi bra saker innan dess, men det blev mest smågrejer här och där, säger Björn Eklundh.

Den första förändringen kom 2006, när alliansen fick förtroendet att styra kommunen. Nästa viktiga år är 2010, då hela den kommunala verksamheten certifierades enligt iso 14001. Alla tre, Johan Magnusson, Eva Bergh och Björn Eklundh är överens om att miljöcertifieringen och det nya arbetssättet har gjort stor skillnad hos kommunen.
– Nu genomsyras allt vi gör och alla beslut av miljöarbetet. Ändå är det inte för centraliserat. Varje del av kommunen ska jobba med miljöfrågorna på de områden där det gör mest nytta, säger Eva Bergh.
Kommundirektören Björn Eklundh menar att den tydliga politiska ledningen bidragit till att de anställda vågar lyfta miljö- och hållbarhetsfrågorna, även om det skulle kunna vara obekvämt ibland.
– Tillsammans har vi alla lyckats skapa en miljökultur i kommunen som genomsyrar hela organisationen. Här finns inga genvägar, det är bara att vara uthållig och ihärdig, konstaterar han.

Se hur miljöbra din kommun är här!