Verktygstips: Lär dig vittna i rättegång

Ändringar i Miljöbalken har gjort det enklare för åklagarna att åtala, vilket gör att miljöinspektörer oftare kallas som vittnen. En förberedande kurs kan förhindra att det blir en obehaglig upplevelse.

Steg för steg bryter försvars­advokaten ner den från början rätt sturske miljöinspektören som sitter i vittnesbåset.
– Hur länge hade du jobbat på miljöförvaltningen sa du?
– Kan du berätta mer precis om exakt vilka miljöfarliga ämnen du hittade där i avloppsbrunnen?
– Du tog alltså inga prover – hur kan du då avgöra att det faktiskt handlar om miljöfarliga färger?
– Du säger att du såg en blå färg, men tidigare sa du att det var dåligt väder den dagen och att färgen var för djupt ner i brunnen för att du skulle kunna ta prover. Hur kan du vara säker på att färgen var blå? Kan den inte ha varit grå?

Inspektören skruvar på sig och försvarsadvokaten fortsätter:
– Du säger att du var tvungen att lämna inspektionen för att hämta ditt barn på dagis. Men om det verkligen var hundratals liter miljöfarliga färger i avloppet som du säger – borde inte miljöförvaltningen agerat för att hindra färgen för att nå ut i ån?
Nu börjar inspektören svettas. Han är dåligt förberedd och går på försvarsadvokatens trick för att få honom ur balans.

Men scenen är inte från någon riktig rättegång, utan ett väldigt realistiskt rättegångsspel. Miljöaktuellt är på plats på kursen ”Miljöbrottsprocessen i praktiken”. Den riktar sig till miljöhandläggare i offentlig sektor, en grupp som kan räkna med att allt oftare bli kallade som vittnen till miljömål sedan Miljöbalkens straffkapitel skrevs om och beviskraven sänktes på flera områden.
– Rättsväsendet är som en stängd värld för de flesta och det kan vara obehagligt att vittna om man inte vet vad som väntar. De flesta vill vara till lags och hjälpa till – då är det jobbigt att bli ifrågasatt. Särskilt av en ibland raljerande försvarsadvokat, säger Lars-Eric Sjölander som står bakom kursen.

Magnus Nyström är jur kand och arbetar på ett advokatkontor i Uppsala. Han menar att en miljöinspektör bör vara extremt väl förberedd när han eller hon infinner sig som vittne.
– En viktig sak man ska tänka på är att det inte går att lita på det egna minnet. Var noggrann, skriv protokoll, ha dina anteckningar med dig. Man ska också komma ihåg att man ska vara säker på det man säger. Om man inte minns får man säga att man inte minns, säger han.
Marita Johansson är miljöinspektör på bygg- och miljöförvaltningen i Lekebergs kommun. Under de fyra år hon har varit inspektör har hon blivit inkallad som vittne en gång. Ärendet handlade om olaglig kemikalieförvaring.
– Det var ett företag som förvarade jättefarliga kemikalier på ett fullständigt livsfarligt sätt – i cipaxtankar utomhus, helt tillgängliga för allmänheten, berättar hon.

Hon minns att det var väldigt pressande att sitta i vittnesbåset. Som vittne får man inte delta i förhandlingarna innan man blir inkallad till rättssalen. Man har alltså ingen aning om vad alla där inne pratat om.
– Det som störde mig mest var att jag fick så många liknande frågor om samma saker. Det räcker inte att man svarar en gång. Man måste svara på samma frågor om och om igen.
En annan sak som hon minns var att det var nervöst att möta den åtalade.

Trots att Marita Johansson redan har varit med och vittnat och dessutom sett rättsväsendet inifrån i andra roller tror hon att hon kommer att ha nytta av kursen.
– Jag kommer ju säkert att hamna i vittnesbåset igen. Därför var det intressant att hitta nya infallsvinklar. Jag ville också lära mig mer om hur åklagare tänker, säger hon.

Nästa gång kommer hon att vara betydligt bättre förberedd.
– En sak som jag verkligen ska börja med är att skriva dagbok. Jag kommer att skriva ner mer på inspektionerna i anslutning till de fotografier jag tar. Det räcker inte att bara ha bilder, förstår jag nu.
Det realistiska rättegångsspelet fortsätter i rättegångssalen som kursledningen lånat av Marknadsdomstolen. Den stackars miljöinspektören som grillas har visserligen bilder, men när det gäller datum och tider blandas det mesta ihop – till försvarets glädje. Försvaret ställer hela tiden frågor som gör miljöinspektören osäker och som får honom att börja spekulera. Till slut kan försvarsadvokaten klippa till med en protest:
– Nu fabulerar du ju fritt.
Miljöinspektören hänvisar till sina minnesanteckningar, men dem har han inte ens med sig. När kursdeltagarna kliver ut i solen har de fått något att tänka på – inför den gång de själva ska sitta i skranket.

Nya miljörättskurser planeras för hösten. Här kan du anmäla ditt intresse.