Kommentaren: WC på landet – fortfarande ingen skitfråga

Förra veckan trädde ett nytt regelverk för enskilda avlopp i kraft i Finland. Inte oväntat har det skapat debatt i Sverige eftersom vårt sjörika grannland bestämt sig för att göra eftergifter för fastighetsägare. Den ansvarige ministern talar om ”rimligare bestämmelser om glesbygdens avloppsvatten” och lär nog få många svenska fans. Ett modernt enskilt avlopp är inte gratis och är man gammal och trött och/eller fattig så kan det vara besvärligt att plötsligt få ett föreläggande från kommunen att, vid hot om ett kännbart vite, bygga om avloppet till sin stuga till ett visst datum. Att Finland och Sverige delar samma övergödda innanhav gör inte det nya finländska regelverket mindre utmanande för aktörerna på den svenska avloppsarenan.

Just nu sitter nämligen en lång rad svenska remissinstanser och nagelfar den svenska Havs- och vattenmyndighetens förslag till tydligare avloppsregler i Sverige. Regeringens remiss pågår till den 1 maj, en fin helg för sommarstugeägare. Remissomgången väntas leda till att regeringen kommer med ett förslag till ändrade avloppsregler.

De mildrade finländska avloppsreglerna innebär att uppsatta tidsfrister endast gäller för fastigheter som ligger i närheten av vattendrag, hav eller grundvattenområden. På andra platser gäller tidsfristerna endast för fastigheter byggda från 2004 och framåt, medan äldre fastigheter omfattas av nya krav först när de ska renoveras. De nya reglerna uppges innebära att omkring tre fjärdedelar av fastigheterna kommer att befrias från tidsfrister för att åtgärda sina enskilda avlopp. Mildringen av bestämmelserna har skett i två steg, tidigare infördes bland annat ett åldersundantag.

Om Havs- och vattenmyndighetens förslag genomförs kommer kraven både höjas och sänkas. I områden med stor risk för miljöpåverkan höjs kraven på fosforrening, i områden med liten risk sänks kraven. Något som bygger på ett arbete där känsliga områden pekas ut och leder till att kraven blir lika för alla – i ett område med samma känslighet.

Domstolarna har fått lyssna på många frustrerade människor som i bland närmast tycks ha känt sig utsatta för rättsövergrepp på grund av för högt ställda krav. Och enligt Havs- och vattenmyndigheten är det troligt att risken för påverkan av fosfor från små avloppsanläggningar hittills generellt har överskattats, vilket har lett till att onödigt höga krav ställts på rening. Det har lett till dyrare och mer komplicerade anläggningar än vad som krävs. Allt enligt Havs- och vattenmyndighetens egna ord när de ansvariga utredarna presenterade förslaget i lagbevakningstjänsten Lag & rätt.

Förslaget till nya avloppsregler innebär att kraven blir mindre öppna för tolkning. Dessutom införs kompetenskrav på dem som anlägger och kontrollerar avloppsanläggningar, för att komma till rätta med felinstallationer och driftsproblem. Det ger förhoppningsvis en ökad rättssäkerhet för enskilda. En ökad tilltro till systemet borde också vara bra för våra hav.

För mer än tio år sedan skrev jag ett reportage med rubriken ”WC på landet – inget skitproblem”. Då framförde jag att de enskilda avloppen ansågs vara en betydande källa till utsläpp av övergödande ämnen till Östersjön. Det visar sig alltså nu att de enskilda avloppens betydelse kan ha varit överdriven, vilket bör ha gynnat avloppsbranschen. Dåliga avlopp är dock fortfarande ett stort problem, både för våra hav och vatten och ibland även för närmsta grannen som kan få bajsbakterier i dricksvattenbrunnen. Jag hoppas att regeringen lyckas hålla balansen när de tar fram ett förslag på nya regler.

Pernilla Strid-webbMen för många sommarstugeägare, och folk som redan tvingats sälja stugan på grund av krav på bättre rening, är kanske den stora frågan: Om kraven var för höga, hur får jag tillbaka mina pengar?

Pernilla Strid
redaktör, AH Lag&Rätt