2030-sekretariatet om Miljöbilsmiljarden: Vi vill värna om bonus malus-modellen

DEBATT Budgetpropositionen från regeringen, med stöd av Centerpartiet och Liberalerna, inkluderar en “miljöbilsmiljard”. 2030-sekretariatet välkomnar satsningen, men vill värna den befintliga bonus-malus modellen för fordonsbeskattning. På AH Debatt analyserar 2030-sekretariatets Mattias Goldmann propositionen punkt för punkt.

Laddinfrastruktur i inlandet: Inriktningen på anslaget om 50 miljoner kronor per år i tre år är helt i linje med 2030:s analys. Det finns fortfarande vita fläckar på kartan där det behövs offentligt stöd för att få till en tillräcklig laddinfrastruktur. Medlen räcker till ungefär 300 snabbladdare och därefter räknar vi med att den fortsatta publika utbyggnaden i huvudsak kan ske på marknadsmässiga villkor. För laddning hemmavid finns ju ett särskilt stöd kopplat till KlimatKlivet, som behöver följas upp så att det finns laddmöjligheter i bostadsrättsföreningar och allmännyttan. KlimatKlivet kan också vara rätt väg att gå för att stödja laddning av lastbilar; klimatnyttan av en lastbil som ställer om från fossilt till el är stor och både flytande gas och E95 till lastbilar har fått stöd denna väg. Det är dock viktigt att bevaka hittar vägar till att bygga ut laddinfrastrukturen.

Klimatbonus: Den största satsningen inom miljöbilsmiljarden är en justering av gränsvärdena, så att bilar vars utsläpp med de nya WLTP-värdena hamnar utanför bonussystemet ändå ska få bonus. För detta anslås enligt den kommande budgetpropositionen 130 miljoner kronor 2020, 280 miljoner kronor 2021 och 340 miljoner kronor 2022. Konkret handlar detta om relativt törstiga laddhybrider med kort räckvidd på el, som tidigare låg strax under 60 g Co2/km och nu enligt den nya körcykeln hamnar över denna gräns.

Argumentet för justeringen är att dessa bilar ju inte i verkligheten blivit smutsigare än förut, och det spelar troligen in att vår svenska stora biltillverkare har ett helt sortiment av laddhybrider i just detta segment, men inga rena elbilar. Argumenten mot dels är att det varit väl känt att WLTP skulle införas och att bilindustrin alltså inte behöver kompenseras för detta, samt att bonus malus ju tänks skärpas över tid men nu snarast blir mer tillåtande. Därtill kommer justeringen nu att något bromsa den marknadsmässiga övergång från laddhybriders dominans till en allt större andel rena elbilar som nu sker. Ett alternativ som skulle vara mer i linje med budgetstödet för laddinfrastruktur vore att öka stimulansen förtill rena elbilar, vilket troligen gjort större klimatnytta. Det gäller också en satsning på konvertering av befintliga bilar till etanol eller gasdrift, som finansmarknadsminister Bolund lyft fram men troligen inte får med i denna budget.

Separat från detta tillförs 100 miljoner kronor mer i 2020 års budget för bonusdelen, alltså bilar som även med WLTP ligger i spannet 0-60 g CO2/km. Det tänks svara upp mot en ökad efterfrågan på framför allt rena elbilar, som ju får 60 000 kronor i bonus, och därmed lugna konsumenten som på andra områden, såsom solcellsstödet, liksom med den tidigare miljöbilspremien, återkommande fått veta att medlen tagit slut. Att medel enbart tillförs för 2020 är för att det därefter ska ske en översyn av bonus malus-modellen som ska förstärkas och förtydligas.

Övergripande är bonus malus med dessa justeringar inte alls självfinansierat, vilket ju var tanken med modellen; stimulansen för bilar med låg klimatpåverkan ska finansieras med en höjd skatt på bilar med höga utsläpp. När revideringen sker på politisk grund, är det viktigt att få en snabb övergång till det rena system som bonus malus ska vara. Det inkluderar att ordnat och i väl förberedda kontrollstationer justera gränsvärdena och ersättningsnivåerna, med klimatmålet för transportsektorn som riktmärke. Nästa års översyn får ses som en sådan kontrollstation, och det bör då också vara möjligt att se över om det verkligen bortom år 2020 ska ges fortsatt, kostsamt stöd till fordon som inte uppfyller bonuskriterierna.

Den utredning 2030-sekretariatet nyligen publicerat visar att förbud mot fossila drivmedel eller fossilbilar knappast är möjligt som EU-medlem, så vi förespråkar en kombination av bonus malus för nya bilar, konvertering av befintliga, ständigt minskad klimatpåverkan från drivmedlen genom reduktionsplikten och kraftfulla satsningar på ändrat beteende bl.a. genom ett färdmedelsneutralt reseavdrag och stimulans till delade transporter. För att komma snabbt framåt är det viktigt att det sker med hänsyn till både de med tunnare plånbok och hela landets bästa. På alla dessa områden är regeringen och samarbetspartierna på rätt väg, men de måste konsekvent visa att klimatmålen står i centrum för förslagen de lägger fram, särskilt när det är så pass stora belopp som nu satsas.

Mattias Goldmann
2030-sekretariatet