AI-stärkt konsumentmakt, när kommer den?

I dag kan stora finansföretag och globala koncerner mäta och jämföra bolags hållbarhetsprestanda med hjälp av artificiell intelligens och big data. Tyvärr hjälper det än så länge inte mig som konsument.

Allt fler börjar intressera sig för innehållet i företagens hållbarhetsredovisningar. Ni vet de där, ofta färgglada, broschyrerna som berättar om allt bra som företagen gör för klimatet, miljön, mänskliga rättigheter, jämställdhet och allt annat viktigt.

Det är på tiden, tycker Peter Paul Van De Wijs som är kommunikationschef på Global Reporting Initiative, GRI, det ledande ramverket för hållbarhetsredovisning i världen. Peter Paul Van De Wijs var i Sverige i veckan för att träffa Sveriges CSR-ambassadör Jakob Kiefer och ett antal svenska företag för att diskutera utvecklingen inom hållbarhetsredovisning. Till Aktuell Hållbarhet säger han att intresset för innehållet i redovisningarna fullkomligt exploderat. Störst är intresset hos finansföretagen där polletten till slut trillat ner om att allt hållbarhetsarbete kan översättas till finansiella risker.

En annan grupp där intresset växer kraftigt är enligt Peter Paul Van De Wijs nationella regeringar. Tanken är att företagens hållbarhetsinformation ska användas i nationell statistik och GRI befinner sig i dag i dialog med flera regeringar i Europa.

Ett problem med företagens hållbarhetsinformation är att den är spretig och ostrukturerad. Det är helt enkelt svårt att jämföra informationen från ett företag med ett annat. GRI har arbetat i 20 år för att standardisera hållbarhetsredovisningarna. Tyvärr är det arbetet långt ifrån färdigt. Vid sidan av GRI finns dessutom en rad mer eller mindre lyckade försök till harmonisering – senast ut är det så kallade TCFD som drivs från finanssektorn.

Kanske finns dock en annan lösning på problemet med ojämförbar hållbarhetsdata. Jag tänker på artificiell intelligens, AI. Just nu pågår en fullständig revolution inom AI generellt och flera företag arbetar med lösningar för att använda AI på företagens hållbarhetsinformation.

Ett företag som kommit långt med att värdera hållbarhetsdata med hjälp av AI är finansanalysföretaget Arabesque med UN Global Compact-grundaren Georg Kell på ordförandeposten. Med verktyget S-Ray mäter Arabesque med hjälp av självlärande algoritmer och så kallad “big data” 200 hållbarhetsnyckeltal mot över 50 000 datakällor om 7 000 bolag och på 20 språk. I veckan meddelade Arabesque att företaget nu också börjar mäta hållbarhetsinformation från onoterade bolag. Det vill säga ännu mer snårig och ostrukturerad hållbarhetsinformation.

Ett annat problem med informationen i företagens hållbarhetsredovisningar är att den alldeles för sällan är granskad av tredje part. Det handlar helt enkelt om självrapportering vilket gör det svårt att säkra informationens tillförlitlighet. Också här kan AI bli en lösning. Det hoppas i varje fall svenska företaget Normative, som tagit fram en lösning där en stor databas med hållbarhetsinformation bearbetas med artificiell intelligens för att ta fram så kallad scope 3-information. Med hjälp av en enskild fil innehållandes ett företags alla transaktioner, hävdar Normative att de kan ta fram företagets hållbarhetsdata inom koldioxid och 157 andra mätområden som till exempel vattenförsurning, biodiversitet, anställda engagerade i verksamheten och så vidare. Den här informatien tas alltså fram utan att Normative läser en enda hållbarhetsredovisning eller låter företagen själva rapportera in information genom enkäter eller liknande.

Det här är förstås en fantastisk utveckling. Tyvärr kan den avancerade tekniken i dag bara användas för dem som har råd med den. I praktiken större finansföretag och större globala koncerner. Att de här AI-lösningarna finns i verkligheten betyder än så länge inte någonting för mig som konsument när jag till exempel står i skoaffären och undrar vilka skor som är mest hållbart producerade.

Visst, det finns ett stort antal tjänster som lovar att mäta min klimatpåverkan och mycket annat. Men de tjänsterna är trubbiga och bygger på schablonberäkningar. Ingen kan i dag till en rimlig kostnad säga mig om det är Nike eller Adidas som gör de etiskt mest hållbara löpskorna. Eller vilken Adidas-sko som är mest hållbar.

Cecilia Tisell, generaldirektör på Konsumentverket och konsumentombudsman, skriver på organisationens hemsida att Konsumentverket alltid gör sitt yttersta för att ditt liv som konsument ska bli så smidigt och problemfritt som möjligt och att “det ska finnas balans mellan dig och företagen”.

Kanske är det för mycket begärt att redan i dag kräva att Konsumentverket ska göra mitt liv som konsument ännu smidigare genom en AI-tjänst som beräknar alla företags och alla produkters hållbarhetspåverkan. Men utvecklingen går mycket fort. Det här kravet kan därför vara helt rimligt om bara några år.

Vad den omställningen i så fall betyder för vår konsumentmakt och för världens alla företag får du klura på själv. Trevlig helg.

Jon Röhne
redaktionschef, Aktuell Hållbarhet