COP21: ”Aj, så ont det kommer att göra”

Vad händer om det går åt skogen i Paris? Vi ser starka trender som förändrar spelplanen oavsett utfallet vid klimattoppmötet. Frågan är inte om, utan när bensinbilen och din pensionsfond rasar i värde, skriver Miljöaktuellts chefredaktör Mikael Salo.

Idag samlas 150 av världens länder i Paris för att under två veckor förhandla fram ett framtida ramavtal för globala klimatutsläppsminskningar.

Förväntningarna är höga, men utfallet svårt att sia om men troligt är att vi i mitten på december har en grov global plan för hur vi ska sänka utsläppen. Hur ambitiös den är återstå att se.

Oavsett utfallet i förhandlingarna ser jag flera tydliga tecken på att den stora klimatomställning alla väntar på har börjat. Trenderna kan skönjas i flera sektorer.

Finansbranschens mer städade aktörer nästintill tävlar just nu i klimatambition. Det började för ett drygt år sedan med att Andra AP-fondens vd Mats Andersson vid ett globalt klimatmöte i FN:s regi deklarerade att 100 miljarder skulle investeras i tillgångar som är mer koldioxideffektiva. Ungefär samtidigt började fonden utsläppsrapportera.

För någon vecka sedan informerade Handelsbanken att banken nu slutar investera i kolkraft eller bolag som utvinner kol. Ett par veckor senare klev SEB ut och berättade ungefär samma sak.

Samtidigt ser vi att allt fler kommuner nu inför kapitalförvaltningspolicys som exkluderar investeringar i klimatdåliga fonder. Sju av tio svenska börs-vd:ar säger sig vilja se ett globalt pris på koldioxid.

Kapitalet börjar nu alltså fly klimatdåliga investeringar. De första finansdjuren har börjat rusa från ”hotet”, riskfyllda investeringar i fossila bränslen. Det kommer inte dröja många ögonblick innan resten av flocken följer efter.
En vän, med småbarn, förortsvilla och en åldrande etanolbil, berättade i helgen att familjen konstaterat att det var dags att köpa ny bil. Hon, som är en av Sveriges vassaste klimatstrateger tillika rationellt privatekonomiskt skarp, drog efter en stunds analyserande slutsatsen att det nog faktiskt var bäst att avstå och köra vidare med den gamla Forden ett tag till.
” Att köpa en ny bil just nu innebär hög risk. Det kommer att gå undan snart och spelplanen förändras väldigt snabbt. Det finns därför en stor risk i att köpa en ny bil nu.”

Klimatfrågan finns på de flesta mediers nyhetslöp just nu. Stormar och extremväder. Ödesåret för klimatet. Aldrig någonsin har medvetenheten varit så hög kring en miljöutmaning i samhället (i Sverige).

Folk är inte dummare än att man vill göra smarta köp och investeringar. I takt med att medborgarnas medvetenhet och insikt ökar följer också klimatsmarta, eller snarare rationella, köpbeslut.

Samtidigt pågår en diskussion om matens roll för klimatet.

Kommuner trycker in vegetariska måltider på de offentliga menyerna, kyckling marknadsförs hårt med klimatargument, köttskatt debatteras nu på riktigt. Kopplingen klimat och mat är tydlig. Frågan berör i princip det mesta i våra liv.

Professor Johan Rockström talade i år i sitt sommarprogram i P1 att vi förr eller senare kommer att nå en mental tipping point som föregår en omfattande klimatomställning i samhället.

Det är uppbyggnaden mot en sådan vi ser just nu. Ett ambitiöst bindande avtal gör att tidpunkten för dess inträffande är lite närmare i tid. Frågan är alltså inte om, utan när vi är där.

De företag och organisationer som redan positionerat sig mot en klimatsmart värld kommer absolut att vara vinnare, ligga steget före.

Det som får mig att våndas lite är alla de som inte förstått det och redan nu inte tagit position. Aj, så ont det kommer att göra.

Så dyr den där nya bilen och ”smutsiga” fonden kommer att bli.