Ökat intresse för basinkomst – Sverige sticker ut

Se hela intervjun med Simon Birnbaum om hur basinkomst kan bidra till hållbar utveckling.

Basinkomst, eller medborgarlön, kan vara en pusselbit i omställningen till en hållbar utveckling. Frågan har nu börjat debatteras i hela världen sedan coronapandemin förändrat den politiska och ekonomiska spelplanen. Det säger Simon Birnbaum, docent vid Södertörns högskola och forskare vid Institutet för framtidsstudier, till Aktuell Hållbarhet. 

I rapporten ”Basinkomstens nya våg – lärdomar från medborgarlönsexperiment i välfärdsstater” analyserar han och andra forskare i bokform aktuella basinkomst-experiment i Finland och Nederländerna. En av slutsatserna i boken är att positiva resultat från experiment inte är någon garanti för ett genomförande. 

I Finland publicerades i våras resultatet av en tvåårig studie. Simon Birnbaum konstaterar att synen på basinkomst skiljer sig åt mellan Sverige och Finland. Medan den i Sverige haft lite av en utopisk stämpel på sig har den i Finland varit etablerad i mainstream-debatt och det har funnits seriösa och fullt finansierade förslag med i politiska valmanifest. Det kan delvis ha att göra med hur diskussionen har förts.

­–  I Finland kretsar diskussionen mycket kring basinkomst som ett instrument för att främja sysselsättning, få bort olika typer av fattigdomsfällor, olika problematiska incitament, olika typer av hinder för aktivitet, arbete. Medan i Sverige kanske frågan mer förknippats med det motsatta, det har funnits debattörer som har drivit medborgarlön som en väg att förverkliga någon slags ”rätt till lättja” och kopplat basinkomst till en kritik av arbetslinjen, säger Simon Birnbaum till Aktuell Hållbarhet.

Attitydundersökningar visar enligt honom också att det i många europeiska länder finns ett brett stöd för basinkomst – men att Sverige sticker ut med en betydande andel av befolkningen som är starkt emot ett sådant förslag.

Se hela intervjun med Simon Birnbaum om hur basinkomst kan bidra till hållbar utveckling.