Så ska nya lagar minska plastnedskräpning

I en utredning som i dag presenterats för regeringen finns förslag som ska minska andvändningen av engångsplast i samhället och den nedskräpning som följer av den. Förslagen är breda och träffar såväl producenter, som näringsidkare och konsumenter. 

För det första föreslås att förpackningar på den svenska marknaden ska gå att materialåtervinna till 75 procent av sin vikt och att det då ska handla om materialåtervinning till säljbara produkter. Vidare föreslås att alla plastförpackningar ska innehålla 30 procent återvunnen plast inom tio år. 

För det andra föreslås tuffa regleringar för en restaurangbransch som i allt högre utsträckning använder engångsförpackningar. Engångsmuggar som innehåller mer än 10 procent plast förbjuds. Den som säljer mat och dryck ska alltid kunna erbjuda servering i återvinningsbara förpackningar, och konsumenten ska uppmuntras att göra ett sådant val. Med tanke på pandemin och den tuffa situationen som branschen befinner sig är dessa regler tidsatta till år 2024. Undantag ska också gälla för de allra minsta aktörerna.

Slutligen föreslås en nedskräpningsavgift som producenter ska betala och som väntas ge kommunerna sammanlagt 800 miljoner kronor per år.  Avgiften ska bygga på de plockanalyser som görs av den allmänna nedskräpningen. Det skulle med dagens nedskräpning ge en avgift på 12,4 öre per såld cigarett, 0,4 öre per pappersmugg och 3,9 öre per portionssnus.  

Den som skräpar ned ska dock inte komma undan sitt ansvar. Från år 2022 ska den som slänger en enstaka fimp eller godispapper, på gatan eller i naturen, kunna bötfällas.