Debatt

Ökat resande med delad mikromobilitet bidrar till renare luft, mindre buller och större ytor för annat än bilparkering. I Oslo har var tionde användare av elsparkcyklar sålt, eller planerat att sälja, sin privatbil sedan delade mikromobilitetstjänster introducerades. Stockholms stad ska ta fram en plan för att minska biltrafiken i de centrala delarna med 30 procent till år 2030. Trots det saknas åtgärder för framtidens mobilitet i stadens strategier, skriver representanter för sex elsparkcykelföretag i en gemensam debattartikel.

Krångliga regler och enorm pappershantering gör att skogs- eller markägare avstår från att restaurera våtmarker. Detta är allvarligt eftersom åtgärden kan ha stora positiva klimateffekter. Nu krävs förenkling av regelverk och dokumentationskrav, skriver företrädare för Skogssällskapet på internationella våtmarksdagen den 2 februari.

Företag med höga klimatmål för sina transporter behöver inse att förnybara drivmedel inte längre är en lättillgänglig väg för minskade klimatutsläpp. Det skriver Tobias Gustavsson Binder och Anders Roth på IVL Svenska Miljöinstitutet.

I december beslöt regeringen att pausa miljöomprövningen av vattenkraften, med motivet att vi behöver elen. Efter beslutet fick remissinstanser en veckas tid för att inkomma med eventuella synpunkter. Beslutet saknar betydelse för elproduktionen men omkullkastar en mångårig förankringsprocess. Det riskerar samtidigt att leda till att flera fiskarter utrotas och att Sverige får höga EU-böter, skriver företrädare för Naturskyddsföreningen, Sportfiskarna, Stiftelsen för Östersjölaxen och WWF.

Företag som satsar på rent vatten och toaletter på sina fabriker i låg- och medelinkomstländer bäddar för ekonomisk lönsamhet. Här har svenska företag en stor möjlighet att gå i framkant för global hållbarhet samtidigt som de tar vara på en investeringsmöjlighet med enorm ekonomisk potential. Det skriver Wateraids generalsekreterare Anna Nilsdotter, ordförande Tobias Krantz och vice ordförande Viktoria Bergman.

Avskogningsförordningen kan vara en katalysator för att vända utvecklingen av förlusten av tropiska skogar och bidra till mer hållbara riskgrödor. För att nå dit krävs effektiva kompletterande åtgärder. Vi har följande förslag till politiker och företag, skriver Miriam Thunborg, projektledare för Svenska plattformen för riskgrödor.

För finansiell statistik hade det aldrig varit acceptabelt med en eftersläpning på mellan 1 och 2 år. Det skriver Klimatkommunerna som nu stämmer in i kraven på förbättrad klimatstatistik. Förutom den problematiska eftersläpningen beräknas klimatpåverkan från el på olika sätt samtidigt som det saknas data över både utsläpp från energianvändning och konsumtion. Klimatkommunerna uppmanar nu regeringen och dess myndigheter att göra en ordentlig satsning för att se till att kommunerna via dataportal.se får tillgång till tillförlitlig, aktuell och ”heltäckande” energi- och klimatstatistik att använda i sitt omställningsarbete.

Debatten om klimatdata fortsätter, nu med fokus på kommunal och regional data. Sverige har chansen att bli världsledande inom klimatdata och det finns färdiga förslag som regeringen kan besluta om, skriver Ola Spännar och Frida Berry Eklund på Klimatbyrån, Tomer Shalit på ClimateView, Maria Soxbo och Emma Sundh på Klimatklubben, Kalle Nilvér på GoClimate, Christian Landgren på Iteam, Anna Loverus på Better Odds och Carl-Johan Schultz, författare till Hållbariseringen.

Att certifieringen Marine Stewardship Council, MSC, nu erkänts av FN är ett tydligt tecken på att världens regeringar och företag behöver hjälp med att mäta, upprätthålla och återskapa biologisk mångfald i haven. Här är vad företag, offentlig sektor och politiken kan göra, skriver Linnéa Engström, programdirektör för MSC i Östersjöregionen och Skandinavien.

Disclosureförordningen, taxonomiförordningen, direktivet om hållbarhetsrapportering, nya rådgivningskrav med mera – ny lagstiftning från EU innebär en omställning för hela finanssektorn. För att finanssektorn ska kunna leva upp till sin viktiga roll som motor i klimatomställningen är de finansanställdas förutsättningar och kompetens avgörande, skriver Ulrika Boëthius, ordförande i Finansförbundet.

Det är dags att sätta upp tydliga mål för att minska oljeberoendet också i Europas industriproduktion, skriver Emil Källström och Eva-Marie Byberg på det biobaserade kemiföretaget Sekab.

Kan Internationella brottmålsdomstolen, ICC, utöka sin roll för att bekämpa den ekologiska krisen? Med tanke på det nyligen avslutade statspartsmötet finns det skäl till optimism, skriver den åländska parlamentarikern Simon Holmström som bevakade ekocidfrågan på ICC:s toppmöte.

Fyra konkreta förslag för ökat återbruk i byggsektorn riktas här direkt till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Avsändare är Camilla Hensäter, vd på Adapteo Sverige och Hanna Wennberg, hållbarhetsdirektör på Adapteo Group.

Sverige och många svenska företag har förbundit sig att bli koldioxidneutrala till senast 2050. Men både företag och hela branscher ligger långt efter för att nå detta mål. Inom datacenterbranschen, som växer och drar stora mängder el, behövs en kraftig och snabb modernisering för att kunna bidra till att nå dessa nettonollmål. Det är dags för hållbarhetscheferna i datacenterbranschen att få ledningsgrupperna att anamma ny teknik samtidigt som regeringen bör återaktualisera skattelättnader för datacenterbranschen som kopplas till krav på energieffektivisering, allt för att minska energiförbrukningen och klimatutsläppen, skriver Mats Ericson, regionchef på it-bolaget Nutanix.

År 2050 beräknas befolkningen uppgå till 9 miljarder människor. Det stora och ökande behovet av bostäder behöver mötas med hänsyn till både miljömässiga och sociala aspekter, skriver Oscar Ölund och Annabelle Lefébure-Henriksen, hållbarhetsexperter på konsultföretaget Ramboll.

Nu deltar miljöminister Romina Pourmokhtari på Cop 15 – en stor FN-konferens om biologisk mångfald som uppmanar länderna att agera mot den snabba förlusten av arter – och på hemmaplan kan Östersjön ses som ett skolboksexempel. Det skriver Beatrice Rindevall och Konrad Stralka på Baltic Waters 2030. De ger här fem konkreta förslag till regeringen.

Minska fokuset på reduktionsplikt och biodrivmedel och öka fokuset på biobaserade råvaror för all industriell produktion. Exempelvis kan konventionella metaller bytas ut mot lättare och hållbart producerad plast. Det skriver BASF:s vd Mark Meier inför att utredaren för nationell bioekonomistrategi har en första redovisning med fokus på biobränslen i mitten av februari.

Klimatkrisen, konflikter och ekonomisk nedgång har drabbat världens fattigaste hårt. Fler och fler får svårt att betala för mat och husrum. Allt fler får svårt att odla på grund av torka. Nu krävs en global kraftsamling, inte minst för att stötta utvecklingsländernas bönder. De bär potentialen att både bromsa klimatkrisens effekter och att skapa arbeten och tillväxt, skriver We Effects styrelse.

EU-parlamentet sa den 22 november ja till könskvotering i bolagsstyrelser. Enligt kritiker kommer kvinnor misstänkas att inte ha valts in på grund av sin kompetens. Men det är vad som gällt för männen i flera decennier, skriver Sandra Kastås, grundare av organisationen Diversity Board.

När regeringen nu höjer de fossila subventionerna med 1,6 miljarder kronor, sänker miljöbudgeten med 13,8 miljarder kronor över tre år och rullar ut ett högkostnadsskydd för el motsvarande 55 miljarder kronor så är det en fullkomlig vaskning av skattebetalarnas pengar. Det skriver styrelsen i föreningen Young Sustainability Professionals.

En ökad tillgänglighet på utsläppsdata gör det lättare både för företag som lever upp till kraven att kommunicera god miljöprestanda och för företag som inte gör det att få kontakt med relevanta miljöteknikföretag som har lösningarna de behöver. Så vad väntar vi på, undrar Martin Ragnar på Axolot Solutions AB, Erica Nobel på Delphi advokater och Mats Borgersen som är projektrådgivare i Norge.

En del åtgärder och lösningar kommer inte längre vara möjliga när vi passerat en uppvärmning på 1,5 grad, därför är det bråttom att ändra logiken i samhällsbyggandet. En lagrådsremiss om offentlig upphandling som nu ligger på Regeringskansliets bord innebär en möjlighet för regeringen att ha en ambitiös klimatpolitik och samtidigt värna svensk konkurrenskraft. Det skriver 13 företrädare för samhällsbyggnadssektorn.

Om sjukhussektorn vore en nation skulle den vara världens femte största utsläppare av växthusgaser. Utsläppen ska halveras till 2030 och alla tekniska lösningar finns på plats. Trots det planeras, projekteras och byggs sjukhus över hela världen – utan några särskilda ambitioner att minska sitt klimatavtryck. Det skriver Per Olsson, hållbarhetschef på Link Arkitektur och Kristina Åkerlund, sjukhusarkitekt på samma arkitektfirma.

Återvätning av dränerade torvmarker är en effektiv klimatåtgärd, men det kan inte kompensera för fortsatta eller ökande utsläpp, dessutom är stödet riktat så att det till och med kan öka utsläppen. Det skriver Amelie Lindgren och fem andra forskare inom klimat och markanvändning och talar om vad som krävs för att regeringens satsning ska fungera.

Själva varumärket Arla är nu i fullständigt fritt fall bland alla hållbarhetsintresserade som följt nettonoll-affären. Det kan tjäna som ett varnande exempel för andra marknadsavdelningar och hållbarhetschefer, skriver Gustav Martner och Sandra Lamborn på Greenpeace Norden.

Varje år upphandlar offentlig sektor för omkring 800 miljarder kronor i Sverige och det är både bråttom och viktigt att offentlig upphandling omfattas av tuffa hållbarhetskrav. Här är tre punkter som regeringen kan agera på snarast för att ta ledartröjan, både i Europa och i världen, skriver företrädare för sex miljömärkningsorganisationer – Anna Linusson, Amira Malik Miller, Emma Rung, Linnéa Engström och Sören Enholm.

Green House Gas Protocols systemgränser för direkta och indirekta klimatutsläpp går att replikera och använda även för det sociala avtrycket och värdeskapandet. Genom en sådan modell skulle vi skapa tydlighet kring ansvar och jämförbarhet i både färdplaner, målsättningar och rapportering och svenska företag kan gå före. Det skriver Anna Högberg, vd för påverkansbyrån Mission Anew.

För miljömässigt hållbarhetsarbete är det självklart att mäta resultatet av arbetet, men för socialt hållbarhetsarbete är det inte så. Nu rapporterar vi fyra mått på utfallet av vårt arbete och vill i framtiden ta fram utfallskontrakt enligt brittisk modell, skriver företrädare för omsorgsföretaget Humana.

Solceller i kombination med jordbruk och på marker som ligger i träda har stor potential att snabbt leverera mer el till svenskarna. Ta fram en nationell solstrategi och inför ett snabbspår för solcellsparker, föreslår forskare och företag i energisektorn.

Produktionsdjur bör leva i en miljö som präglas av biologisk mångfald. Bevarande och restaurerande av världens våtmarker bör prioriteras för att minska smittspridning. Det är några sätt att rädda våra vilda fåglar, naturen och även förhindra nästa pandemi, skriver Emil Siekkinen, frilansskribent med fokus på fauna och flora.