Debatt

Tobias Kluge från Svemin vill inte förstå vad jag skriver. Karlströms utredning behåller ju dubbelprövningen och det kan komma att stå gruvbolagen dyrt, skriver Christer Haagman, miljökonsult och juridisk talesperson för Aktion Rädda Vättern.

Sverige behöver en ny våg av havsinvesteringar – investeringarna kommer att betala sig själva. Det skriver Stephen Jordan och Karin Hammar, som leder Institute for Sustainable Development respektive Swedish American Chambers of Commerce of the USA, på Världsvattendagen den 22 mars.

IPCC:s klimatrapport talar sitt tydliga språk: utfasningen av fossila bränslen måste gå snabbare. Trots det fortsätter storbankerna Nordea, SEB och Swedbank att finansiera jakten på ännu mer fossila bränslen. På deras årsstämmor som drar igång i veckan hoppas vi att pensionsfonderna och andra storägare ökar pressen på dem genom att stödja våra motioner. Pensionsspararna har skickat fler än 30 000 mejl till pensionsfonderna om just det, skriver Jan Bertoft på Sveriges Konsumenter, Karin Lexén på Naturskyddsföreningen och Erika Bjureby på Greenpeace.

Det stämmer inte att Bergsstaten tidigare nonchalerat bedömningen av påverkan på EU-skyddade naturområden. Det stämmer inte heller att de föreslagna ändringarna syftar till att begränsa omfattningen av prövningen som krävs för att öppna en gruva. Natura 2000-prövningen behöver flyttas men miljökraven kommer givetvis att vara desamma som i dag, skriver Tobias Kluge, branschjurist på Svemin, branschorganisationen för gruvor samt mineral- och metallproducenter.

Christer Haagman, juridisk talesperson på Aktion Rädda Vättern, ser problem med förslaget på ändrad Natura 2000-prövning av gruvor.

Den gröna omställningen och klimatmålen hotas av brist på kompetens, skriver Jonas Gustavsson, Afry och Markus Gustafsson, Mind Dig.

Många gläds över FN:s nya avtal om djuphavsskydd. Nu uppmanas svenska banker att sluta stödja djuphavsgruvdrift som hotar världshaven, skriver Jakob König, Fair Finance Guide.

Kopplingen mellan kläder och kvinnlig frigörelse är återkommande i modehistorien – från Coco Chanels byxor på 1920-talet och 1960-talets minikjol till Sara Danius knytblus. Men kvinnorna som syr våra kläder arbetar fortfarande under mycket svåra villkor och med löner det inte går att leva på. Det skriver Amira Malik Miller, policyansvarig Fairtrade Sverige, och Alice Blondel, kanslichef Swedwatch

På internationella kvinnodagen finns tillfälle att fira de framsteg som gjorts på jämställdhetsområdet, men också samla kraft för det fortsatta arbete som behövs. En fråga som också kan ställas denna dag är vem och vilka i företaget som ska driva jämställdhetsfrågorna. Det menar Maria Duni, Nordenchef på Personio.

Det är glädjande att energiminister Ebba Busch (KD) har gjort en helomvändning och nu erkänner att även vindkraften behöver byggas ut. Nu måste dock regeringen ta steget fullt ut och undanröja alla hinder för att en snabb och kraftig utbyggnad ska bli verklighet. De bör börja med att stoppa en rad beslut de själva tog i höstas, medan de fortfarande var vindkraftsmotståndare, skriver Gustav Hemming (C).

Nu måste krav på naturbaserade lösningar in i stadsplaneringen i enlighet med Nordiska rådets deklaration. Annars finns risken att satsningar blir enskilda små tomtebloss. Politiker och ledare behöver ge de rätta förutsättningarna. Det skriver Per Axelsson och Susanne Grunkin, landskapsarkitekter på Arkitema.

Vi ser dagligen en enorm omställningsvilja hos våra kunder. Samtidigt ser vi hur ineffektiv omställningen blir när våra respektive länder fastnar i det nationella perspektivet, skriver företrädare för Greenergy, Bengt Dahlgren och Granlund. Enligt dem behöver tre områden prioriteras.

Världssamfundet har hittills misslyckats med att ta tag i massförstörelse av miljön, ekocid, som ett åtalbart brott. Kriget i Ukraina måste bli en vändpunkt, skriver Simon Holmström, åländsk politiker och medlem i Ecocide Alliance, tillsammans med Wouter Veening, medgrundare och ordförande för Institute for Environmental Security, på ettårsdagen av Rysslands fullskaliga invasionskrig mot Ukraina.

Ukraina. Ansvarsfulla, hållbara aktörer kan inte avvakta en säkrad fred och låta opportunister med egen agenda döma Ukraina till en miljömässigt ohållbar framtid. På Rebuild Ukraine-konferensen nyligen var svenska aktörer knappt närvarade. Här är hur Sverige skulle kunna bidra till att uppfylla Ukrainas egna mål på hållbarhetsområdet sektor för sektor, skriver Mattias Goldmann på 2030-sekretariatet på årsdagen av Rysslands fullskaliga invasionskrig mot Ukraina.

I ena änden eldar vi upp virket och släpper ut koldioxid och i den andra avverkar vi träden som ska absorbera koldioxiden. Det är dags att vi lämnar vårt fokus på fossilfritt och i stället riktar in oss på det som gör verklig skillnad – koldioxidfritt. Det skriver Robert Vangstad och Ulf Jonströmer på Carbon Free Alliance.

Framtiden är elektrisk. Nu måste regeringen säkerställa att Sverige inte halkar efter på det kritiska området roaming, skriver Antti Vainio på Chargepoint.

Transportforskarna Tobias Gustavsson Binder och Anders Roth svarar Neste om HVO i en slutreplik.

Konsumentverket svarar nu på debattartikeln från företrädare för Läkare för Miljön, Ingenjörer för Miljön och miljödebattören Anders Wijkman som handlade om att myndigheten varit tyst efter deras anmälan om vilseledande miljöreklam av Svenskt Vattens Revaq-certifierade slam.

Efter 9 månaders tystnad från Konsumentverket sida frågade vi vad som hänt med anmälan mot Svenskt Vattens slamprodukt Revaq. Svaret gjorde oss rejält förbannade, skriver Magnus Hedenmark, Ingenjörer för Miljön och Bertil Hagström från Läkare för Miljön tillsammans med miljödebattören Anders Wijkman.

Att tacka nej till privata investeringar motsvarande 400 miljarder och i stället garantera samma summa från staten är inte att hantera skattebetalarnas pengar väl, skriver Olivia Andrén, vice ordförande, Sveriges Vindkraftkooperativ (SVEF).

Trots Sveriges relativt goda luftkvalitet kostar dålig luft samhället 168 miljarder kronor varje år. WHO:s nya, skarpare riktlinjer för luftkvalitet ger anledning för Sverige att skärpa miljömålet ”frisk luft” och den svenska luftkvalitetsförordningen som styr gränsvärden för luft, menar företrädare för Astma- och Allergiförbundet, Hjärt-Lungfonden och Riksförbundet Hjärtlung.

Vi känner inte igen den pessimistiska bild av biodrivmedelsmarknadens framtid som författarna målar upp. I takt med att efterfrågan ökar kommer även utbudet att öka. Det skriver HVO-producenten Neste i en replik till Tobias Gustavsson Binder och Anders Roth på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Hus som inte behöver värmas upp är redan en självklarhet i stora delar av Europa. Material från förnybara råvaror finns som alternativ till byggbranschens konventionella materialval. Men så länge som vi låter anläggningskostnad styra vinner konventionella metoder med material som byggarna känner till, eftersom det innebär färre arbetstimmar än att bygga med ny teknik och mer okända moment, skriver företrädare från arkitekt- och teknikkonsulten Norconsult.

Hållbarhet måste kombineras med god gestaltning för att få del av de tio biljoner kronor som EU ska satsa på grön omställning de kommande tio åren. I praktiken har EU satt ett pris på ”vackerheten”, skriver företrädare för arkitektfirman Tengbom.

Ökat resande med delad mikromobilitet bidrar till renare luft, mindre buller och större ytor för annat än bilparkering. I Oslo har var tionde användare av elsparkcyklar sålt, eller planerat att sälja, sin privatbil sedan delade mikromobilitetstjänster introducerades. Stockholms stad ska ta fram en plan för att minska biltrafiken i de centrala delarna med 30 procent till år 2030. Trots det saknas åtgärder för framtidens mobilitet i stadens strategier, skriver representanter för sex elsparkcykelföretag i en gemensam debattartikel.

Krångliga regler och enorm pappershantering gör att skogs- eller markägare avstår från att restaurera våtmarker. Detta är allvarligt eftersom åtgärden kan ha stora positiva klimateffekter. Nu krävs förenkling av regelverk och dokumentationskrav, skriver företrädare för Skogssällskapet på internationella våtmarksdagen den 2 februari.

Företag med höga klimatmål för sina transporter behöver inse att förnybara drivmedel inte längre är en lättillgänglig väg för minskade klimatutsläpp. Det skriver Tobias Gustavsson Binder och Anders Roth på IVL Svenska Miljöinstitutet.

I december beslöt regeringen att pausa miljöomprövningen av vattenkraften, med motivet att vi behöver elen. Efter beslutet fick remissinstanser en veckas tid för att inkomma med eventuella synpunkter. Beslutet saknar betydelse för elproduktionen men omkullkastar en mångårig förankringsprocess. Det riskerar samtidigt att leda till att flera fiskarter utrotas och att Sverige får höga EU-böter, skriver företrädare för Naturskyddsföreningen, Sportfiskarna, Stiftelsen för Östersjölaxen och WWF.

Företag som satsar på rent vatten och toaletter på sina fabriker i låg- och medelinkomstländer bäddar för ekonomisk lönsamhet. Här har svenska företag en stor möjlighet att gå i framkant för global hållbarhet samtidigt som de tar vara på en investeringsmöjlighet med enorm ekonomisk potential. Det skriver Wateraids generalsekreterare Anna Nilsdotter, ordförande Tobias Krantz och vice ordförande Viktoria Bergman.

Avskogningsförordningen kan vara en katalysator för att vända utvecklingen av förlusten av tropiska skogar och bidra till mer hållbara riskgrödor. För att nå dit krävs effektiva kompletterande åtgärder. Vi har följande förslag till politiker och företag, skriver Miriam Thunborg, projektledare för Svenska plattformen för riskgrödor.