Debatt

Olika livscykelanalyser ger väldigt olika resultat om skillnaden i koldioxidutsläpp mellan el från kärnkraft och förnybart. Men om vi ska kunna ha en minimal chans att hålla oss under 1,5 graders uppvärmning måste vi halvera våra utsläpp varje decennium. Om vi börjar i år skulle kärnkraften vara i drift tidigast 2037, skriver Erik Huss, geograf och vd för Husstainability AB, i en replik till Göran Bryntse och Lars B. Johansson.

Skillnaden i koldioxidutsläpp mellan vindkraft och kärnkraft är inte grund för att välja dem emellan. De ekonomiska argumenten är starkare. Ny sol- och vindel är ibland billigare än att fortsätta producera el i existerande reaktorer, skriver Tomas Kåberger, energiprofessor vid Chalmers tekniska högkola, i en replik till Göran Bryntse och Tomas B. Johansson.

Regeringen borde fokusera på att få in mer kraftproduktion i energiområde 3 och 4. Vi står beredda att bygga ut elnätet på ett sätt som på riktigt skulle göra skillnad. Det enda vi behöver är rimliga tillståndsprocesser, skriver Johan Skördare, vd för solcellsinstallatören Energiengagemang.

Det återkommande extremvädret är en påminnelse till företag och investerare att inte blunda för den annalkande vattenkrisen. Brådskande satsningar och samarbeten behövs, skriver AstraZeneca, Electrolux och GinaTricot tillsammans med WWF.

Högerpartierna anser att kärnkraften är bra för att den är fossilfri och för att den är planerbar. Inget av dessa påståenden är korrekt. Det skriver två energiexperter och menar att högerns energipolitik baseras på felaktigheter.

Enorma samhällskostnader blir följden om inte utsläppen minskar tillräckligt under kommande mandatperiod. Det är dags för blocköverskridande klimatsamtal och en krisplan för klimatet, skriver tre företrädare för den oberoende tankesmedjan Global Utmaning och lanserar en fempunktslista med åtgärdsförslag.

Kemikalieskatten sågs nyligen över där flera instanser, inklusive Naturvårdsverket, varnade för de negativa effekterna av att beskatta återbruk av importerad elektronik. Tyvärr ignorerades dessa varningar.

Under 20 års tid har vi pratat om hur viktigt det är att investera i våra tåglinjer, få folk att ställa bilen och undvika flyget. Det håller inte att år efter år dras med samma problem och inget händer, skriver Johan Jacobsson, vd för Sylog.

Att finansbolagen ska tvingas hänvisa till EU:s taxonomi i sin rådgivning riskerar att underminera förtroendet för taxonomin, skriver Johanna Lundgren Gestlöf, hållbarhetschef på SPP Pension & Försäkring.

Skogsindustrins representant Peter Holmgrens analyser är behäftade med en rad faktafel och vetenskapliga brister som står i strid med både EU:s klimatpolitik och IPCC:s färdväg mot Parisavtalets mål. Inte desto mindre har just hans analys blivit till skogsindustrins huvudsakliga argumentering för sin påstådda klimatnytta. Svenska politiker borde nu kunna genomskåda dessa felaktigheter och därmed ändra kurs i sin klimatpolitik. Det skriver Kjell Prytz, Ida Sellstedt och David van der Spoel, medlemmar i Skydda Skogen, i en replik.

Schaktmassor, grunder och fyllnadsmaterial borde också få miljökrav och inkluderas i klimatberäkningar. Dessutom måste återvinningsgraden av överskottsmaterial i samband med utbyggnaden av bostäder, kontor, industri, vägar och övrig infrastruktur öka påtagligt. Den nya lagstiftningen om klimatdeklarationer är inte tillräcklig, skriver Christer Otterström, vd för Hummeltorp.

För varje gång en vanlig laptop lämnas tillbaka för återanvändning besparar vi planeten hundratals kilo koldioxid. Det är varken svårt eller krångligt att göra sin IT mer cirkulär, men producenter, leverantörer, kunder, användare, reparatörer, återvinnare och beslutsfattare måste alla dra sitt strå till stacken, skriver Sandra Klackenborn, hållbarhetschef på Dustin.

Peter Holmgren, rådgivare till skogsnäringen som bland annat författat en rapport om skogsbrukets klimatnytta, svarar nu på debattartikeln från tre medlemmar i Skydda skogen om att klimatarbetets fokus bör kompletteras med upptag i atmosfären.

Teknikföretagen välkomnar EU:s förslag om hållbara produkter, men varnar för att införa nationella särkrav. Det skulle varken gynna miljön eller Sveriges konkurrenskraft, skriver Maria Rosendahl och Karin Aase på branschorganisationen Teknikföretagen.

Enligt IPCC har klimatkrisen två orsaker: förlust av biomassa och fossil förbränning. Det är inte primärt utsläppen som skapar klimatkrisen utan det faktum att det finns ett av människan skapat överskott av växthusgaser som koldioxid i atmosfären. För att få bort koldioxid från atmosfären finns i dag endast en metod: att återställa den förlorade skogen. Den svenska klimatpolitiken behöver uppdateras för att hamna i samklang med EU:s klimatlag och IPCC:s vägledning, skriver tre medlemmar i Skydda skogen.

Den kommande mandatperioden är den tid vi har för att påbörja massiva utsläppsminskningar. I stället för att lägga ned de få samarbetsorgan som finns på regeringsnivå behöver vi nu samlas – oavsett annan övertygelse – för att minska utsläppen NU. Det skriver William Grönlund, talesperson och riksdagskandidat för Klimatalliansen.

För att få verklig effekt i arbetet med cirkulär ekonomi behöver man sätta mätbara mål för återbruk. Ett bra område att börja med som snabbt ger påtagligt resultat är möbler. Sveriges kommuner och regioner är en viktig pusselbit i att sätta fart på den cirkulära ekonomin. Klimatkrisen väntar inte så börja redan i dag, skriver Anna Forsberg, vd för Loopfront.

Regeringen har under flera år motarbetat det förslag till offentlig land-för-land-rapportering som beslutades av EU förra året. Genom att agera för att skatt förs in i CSRD skulle regeringen kunna visa att den förstår att företagsskatt är en hållbarhetsfråga, och inte ett renodlat konkurrensmedel för att attrahera kapital till verksamheter som på kort sikt må innebära ekonomisk tillväxt men som på lång sikt inte nödvändigtvis gagnar ett hållbart samhällsbyggande. Det skriver fyra forskare på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

EU-kommissionen har föreslagit nya åtgärder för att minska användningen av växtskyddsmedel i EU. Förslaget är i flera delar problematiskt, inte minst för svensk del, skriver Jessica Polfjärd (M), Europaparlamentariker.

Regeringen bjöd nyligen in till nya breda energipolitiska samtal som ska äga rum efter valet. Ambitionen är god, men att i brinnande klimatkris vänta på att politiken ska komma överens har ingen råd med, skriver Jonas Gustavsson och Henrik Tegnér på Afry.

Debatten går hög kring EU-taxonomin och nu har förslaget om att möjliggöra för fossil naturgas och kärnkraft att kvala in som miljömässigt hållbar röstats igenom i EU-parlamentet. De senaste turerna äventyrar legitimiteten i hela lagstiftningen, men det finns ljusglimtar. Det skriver Johanna Lundgren Gestlöf, Hållbarhetschef SPP

Föreningen Motvind Sverige vill se en oberoende granskning av regeringens agerande i statliga Vattenfall, som inneburit att fungerande fossilfri kärnkraft lagts ned i förtid. Denna oberoende granskningskommission bör utses omgående och påbörja sitt arbete före valet.

Lokala jordbrukare i Kambodja har med hjälp av svenskt bistånd vunnit en historisk seger mot den australiska storbanken ANZ. Fallet visar hur viktigt det är att stödja människorättsförsvarare men också varför finansaktörer måste granskas och ställas till svars.

I dag finns inget krav på att hänsyn ska tas till klimatutsläpp och andra hållbarhetsfrågor i den offentliga upphandlingen, vilket i praktiken leder till ett kortsiktigt ekonomiskt fokus. Att skattemedel inte spenderas med hållbarhet och klimat i åtanke framstår år 2022 som otidsenligt, och inte i linje med Sveriges omställningsplaner eller klimatmål. Det skriver Sara Jägermo, fastighets- och hållbarhetschef på Vacse, samt Linda Schuur, hållbarhetschef på Intea.

Håll upp takten i utbyggnaden av den elproduktion som kan komma på plats allra snabbast för att klara klimatomställningen. Politikerna måste öppna för energipolitiska samtal och röja hinder för ny produktion. Det skriver Johan Bruce, Verksamhetsansvarig SKGS – Basindustrins energisamarbete, och Daniel Badman, VD Svensk Vindenergi.

Bygg- och fastighetsbranschen är en av de branscher som står för störst utsläpp i Sverige. Mycket av de direkta utsläppen kommer från transporter och arbetsmaskiner – men där finns lösningar i form av elektrifiering och biodrivmedel, till exempel HVO100. Genom att ställa striktare klimatkrav vid upphandlingar kan offentliga beställare driva på branschens omställning, skriver företrädare för Fossilfritt Sverige, Neste och Energifabriken.

Var drar man gränsen för potentiellt olämpliga ägare? Fallet med Embracers saudiska kapital bekräftar att det inte finns någon tydlig hållbarhetspraxis i finansindustrin. Rickard Nilsson, talesperson på Esgaia efterlyser tydligare ställningstaganden.

Det handlar om att ställa om hela affären – 70 procent av de totala utsläppen sker i värdekedjan. Därför blickar Hagainitiativet framåt med nya ambitiösa målsättningar mot 2030 som inkluderar hela värdekedjan. Det skriver elva hållbarhetsexperter på Aktuell Hållbarhets debattsida.

Städer behöver bättre verktyg för att reglera mikromobilitet, skriver Lawrence Leuschner, vd på Tier, och förespråkar upphandling och licensiering.