Återreplik: ”Dubbelprövningen blir ju kvar”

Tobias Kluge från Svemin har läst men vill inte förstå vad jag skriver i Aktuell Hållbarhet om Natura 2000-utredningens magplask.

Karlströms utredning behåller dubbelprövningen. Dels på grund av att utredningen inte lyckas stryka samtliga paragrafer i minerallagen som kräver hänsyn till Natura 2000, dels på grund av att stora delar av miljöprövningen blir kvar i samband med Bergsstatens prövning av platsens lämplighet i övrigt.

Den dubbla miljöprövningen bör avskaffas i enlighet med Helén Leijons utredning om innovationskritiska metaller från 2022 (precis som Naturvårdsverket föreslog redan 2017). Det är inte jag som säger att mark- och miljödomstolarna endast kan ställa villkor för verksamheten när beslutet om bearbetningskoncession är fattat. Det är Tobias Kluges chef Maria Sunér som skriver detta på Svemins hemsida.  Så gick det ofta till förr men det är nu en osäker strategi för gruvbolagen när Sverige har implementerat EU:s direktiv. Nu måste svenska myndigheter rätta sig efter prejudikat som till exempel Weserdomen (förbud att kraftigt förorena vatten) och Bungedomen (krav på vetenskapligt underlag och helhetsbedömning). Dubbelprövningen som Karlströms utredning – och Svemin – vill behålla kan komma att stå gruvbolagen dyrt när risken ökar för bakslag längre fram i prövningen.

Varför motsätter sig gruv-lobbyn förslaget att föra bort all miljöprövning från Bergsstaten, trots att det skulle innebära slutet för dubbelprövningen?

Varför motsätter sig gruv-lobbyn förslaget att föra bort all miljöprövning från Bergsstaten, trots att det skulle innebära slutet för dubbelprövningen och ge möjlighet till en snabbare och mer rättssäker hantering? Något som vore bra för bolagen och ännu bättre för alla som påverkas, till exempel folk i Vätterbygden som nu i drygt ett decennium oroat sig för följderna av ett Norra Kärr-projekt.

Tobias Kluge levererar svaret: Det gäller ”att tidigt få ett så säkert besked som möjligt om en påträffad fyndighet kan utvinnas.” Platsen ska alltså på tidigt stadium pekas ut av Bergsstaten som miljömässigt lämplig endast med stöd av antaganden om marken och vattnet. Kluge pratar som om det gick att fixa ”kosmetiska” prövningar. Men tiden är förbi då gruvprojekt kan hanteras på det sättet. Bergsstaten bör i stället koncentrera sig på en ekonomisk och geologisk kontroll av projektet.

Den som på allvar vill minska beroendet av diktaturstater måste satsa på industriell vidareförädling – inte skapandet av nya läckande avfallsberg.

I februari i år rapporterade Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, och Naturvårdsverket att drygt 500 000 ton sällsynta jordartsmetaller finns i gruvavfall runt om i Sverige, lika mycket som i hela Norra Kärr. Enligt USA:s motsvarighet till SGU, USGS, är de kända tillgångarna i världen 130 000 000 ton, alltså tvåhundrasextio fyndigheter av Norra Kärrs storlek. Brytningen i Kina utgör numera cirka 60–70 procent av världsproduktionen. Kina är i dag nettoimportör. Beroendet av Kina handlar i stället om den fortsatta värdekedjan med anrikning och vidareförädling till färdiga produkter som permanentmagneter med mera. Den som på allvar vill minska beroendet av diktaturstater, och inte längre bara köpa där det är billigast, måste satsa på industriell vidareförädling – inte skapandet av nya läckande avfallsberg.

Slutsats: Dubbelprövningen bör tas bort och Norra Kärr och Vättern kan vila i frid.

Christer Haagman
Miljökonsult, juridisk talesperson för Aktion Rädda Vättern