Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag07.06.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Barnkonventionen i svensk lag – förstå vidden av beslutet

Sen årsskiftet är FN:s barnkonvention svensk lag. Vi på Sweco har i många år tagit fram barnkonsekvensanalyser och vill dela med oss av erfarenheter och direkt slå fast en sak: Att utgå från barnens bästa gör konkret skillnad, skriver Mattias Goldmann och Sandra Westin på Sweco.

Publicerad: 23 Januari 2020, 16:12

Mattias Goldmann, hållbarhetschef och Sandra Westin, studiochef planering & urban design, på Sweco vill lyfta fram nya möjligheter nu när barnkonventionen sedan årsskiftet är lag i Sverige.

Foto: Sweco


De senaste dagarna har vi hört och läst alltifrån att tronföljden måste avskaffas till att skådespelare måste erbjudas barnomsorg kvällstid – allt motiverat med att barnkonventionen nu är svensk lag. Här vill vi bidra med fem slutsatser om vad det egentligen innebär för kommuner, näringsliv och engagerade privatpersoner.

1. Barnens perspektiv gör skillnad. När barnens bästa ska finnas med i planeringen av framtidens samhälle, blir utformningen annorlunda än när man till exempel planerar infrastrukturlösningar utifrån vuxnas behov av transporter eller så många bostäder som möjligt ska rymmas på en viss yta. I andra länder där barnkonventionen varit nationell lag längre, så som i Norge, ser vi att sådant som nu är vanligt i Sverige, som att ha skolgårdar på tak, är otänkbart – eftersom det inte tillgodoser barnens bästa.

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

2. Barnens perspektiv måste systematiseras. Att tänka på barnens bästa kräver ett systematiskt barnperspektiv – det duger inte med ett kort avsnitt i en plan eller ett styrdokument som i övrigt är skrivet som vanligt. Ledande aktörer har med integrerade barnkonsekvensanalyser med en tydlig metodik fått in barnens egna synpunkter. Processen ska utgå ifrån barnen, inte ifrån vad vuxna tror att barn tänker.

3. Barnens perspektiv gäller även det befintliga. Det räcker inte att applicera barnens perspektiv på det vi påbörjar från och med nu. Projekt som redan påbörjats, bör få en ordentlig genomlysning utifrån barnens perspektiv. Bostadsområden som byggts för länge sen och infrastrukturlösningar som är på plats sedan många år behöver belysas på nytt, så att vi nu fångar upp hur de kan utvecklas för barnens bästa.

4. Det lönar sig att vara tidigt ute. Den som skyndsamt införlivar barnens perspektiv i sin egen verksamhet är snabbt ”hel och ren” och minskar risken för obehagliga överraskningar när det genom riktlinjer och rättslig praxis förtydligas vad lagen egentligen innebär. Med ett ökat fokus på barnen, blir det också en större konkurrensfördel för kommuner och företag som kan visa att de tagit barnrättsfrågorna på stort allvar.

5. Vi får det bättre när barnen är i fokus. När vi fokuserar mer på barnen, får vi ett mänskligare och varmare samhälle. Det blir också lättare att nå många av de mål vi som samhälle enats om, som att tackla klimatutmaningen. För vad kan vara viktigare utifrån barnets perspektiv än att lämna över ett jordklot vars bäst-före-datum inte håller på att gå ut?

Det tog 30 år för Sverige att införliva barnkonventionen i svensk lag. Nu måste det gå snabbare att sätta barnens bästa främst.

Mattias Goldmann,
Chief Sustainability Officer, Sweco

Sandra Westin,
Studiochef Planering & Urban design, Sweco

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.