Borde inte regeringen satsa på långsiktiga lösningar för att sänka elpriset?

Regeringens lösning för energikrisen löser inte något av de problem som gjort att vi faktiskt hamnat i en kris. Bara i år har regeringen allokerat totalt 97 miljarder kronor för att möta den explosionsartade prisökningen på el, detta helt utan att presentera några lösningar som faktiskt långsiktigt skulle kunna bygga bort problemet. Genom att fokusera på att öka elproduktionen kan vi få ett stabilare nät med lägre priser. Solparker på mark kan snabbt byggas där bristen på el är som störst och är det kraftslag som är både billigast och har minst påverkan på både kraftnät och miljö. Det enda som behövs är snabbare tillståndsprocesser.

Priserna på el började gå upp redan för ett år sedan, vilket många blev varse om när elfakturan kom. Europas höga elpriser är ett direkt resultat av höga gaspriser som drivits upp av Rysslands agerade mot Ukraina. Regeringen var snabb att kompensera för prishöjningen genom att dela ut 7 miljarder kronor i subventioner till de hushåll med högst elförbrukning. Nu har man tagit fram ett nytt förslag där man allokerat 90 miljarder för ett så kallat högkostnadsskydd för elpriser. 30 miljarder av dessa är avsatta att gå tillbaka till hushållen, dessutom har man 15 miljarder extra som kan användas om priserna blir högre än befarat. För de flesta känns det nog skönt att veta att det kommer finnas pengar att få tillbaka på något sätt. Men vad händer när pengarna tar slut?

Regeringen borde fokusera på att få in mer kraftproduktion i energiområde 3 och 4 samt bygga ut kraftnätet för att få bort flaskhalsar. Solenergi är det kraftslag som går överlägset snabbast att bygga. Redan nästa år kan man alltså ha nya anläggningar i drift i södra och mellersta Sverige. Det skulle bidra till att pressa elpriserna under dagtid, när priserna är som högst och solparkerna producerar som bäst.

”Regeringen borde fokusera på att få in mer kraftproduktion i energiområde 3 och 4 samt bygga ut kraftnätet för att få bort flaskhalsar.”

Om vi i stället skulle lägga 90 miljarder på att bygga ut solkraften skulle vi i energiområde 4 och 4 kunna bygga solparker med en sammanlagd årlig produktion på cirka 15 terawattimmar (TWh). Det motsvarar cirka 15 procent av vad dessa områden totalt förbrukar varje år. Det ger grön billig elproduktion under kommande 35–40 år och sänker elpriserna långsiktigt.

Grundproblemet är dock inte att det behövs ekonomiskt stöd från staten för att detta ska bli verklighet. I dag finns en mängd privata aktörer som är beredda att investera i solkraft, vilket markant skulle öka mängden producerad solel och på så sätt sänka elpriserna helt utan att staten behöver avsätta några pengar alls. Problemet är att tillståndsprocesserna är så långa att varje projekt kan ta flera år, för att sedan kanske inte bli av alls. Tid som inte finns om vi vill ha en fungerande elmarknad.

”I dag finns en mängd privata aktörer som är beredda att investera i solkraft, vilket markant skulle öka mängden producerad solel och på så sätt sänka elpriserna helt utan att staten behöver avsätta några pengar alls.”

Vi som bolag har i dag solkraftsprojekt på cirka 600 megawatt (MW) som är färdigprojekterade och väntar på tillstånd för att kunna börja byggas. De politiker som är måna om att snabbt göra skillnad bör därför göra sitt yttersta för snabba på tillståndsprocesserna och därmed möjliggöra en kraftig utbyggnad av solparker i Sverige.

Vi står beredda att bygga ut elnätet på ett sätt som på riktigt skulle göra skillnad i hushållens och företagens plånböcker, med eller utan hjälp från regeringens kassa. Det enda vi behöver är rimliga tillståndsprocesser där prioritet och tydliga direktiv ger länsstyrelsen möjlighet att snabbt hantera de solparksärenden som just nu ligger på hög och väntar. För det är många.

Johan Skördare
Vd, Energiengagemang