”Brist på klimatdata försvårar kommunernas klimatarbete – här är våra förslag”

Det finns ett klimatpolitiskt ramverk vars syfte är att lyfta klimatomställningen till samma nivå som den finansiella politiken. Då behöver också klimatstatistiken få ett lyft. I en debattartikel i Aktuell Hållbarhet den 17 januari lyfter skribenter från Klimatbyrån, Climateview, Klimatklubben, med flera att det behövs snabbare, uppdaterad och mer lättillgängliga klimatdata för att vi ska lyckas med klimatomställningen. Vi håller med!

När vi i Klimatkommunerna nyligen gjorde en undersökning hos våra medlemskommuner om just klimat- och energidata kom flera viktiga behov fram:

1. Snabba på statistiken! Den långa eftersläpningen gör det omöjligt att följa upp mål på årsbasis. För finansiell statistik hade det aldrig varit acceptabelt med en eftersläpning på mellan 1 och 2 år. Men kommuner får vänta till augusti 2023 för att få ut energi- och klimatdata om 2021. När siffrorna släpps är de redan inaktuella.

2. Det behövs enhetliga principer för att värdera klimatpåverkan från el. Behovet av en ”officiell” emissionsfaktor för el (som uppdateras regelbundet) fortsätter att öka i takt med att transportsektorn och industrin elektrifieras. Det är viktigt att räkna med att elen faktiskt har en klimatpåverkan, så att vi inte felaktigt sätter klimatpåverkan till noll för elfordon, värmepumpar och så vidare.

3. Få in utsläpp från energianvändning i Nationella emissionsdatabasen. I dag syns endast utsläpp från energiproduktion i databasen. Effekten blir att en kommun som får sin fjärrvärme från en annan kommun ”lämpar över” utsläppen från fjärrvärmen på den kommun som levererar värmen; en kommun där de flesta hus värms med elvärme ser ut som att den knappt har några utsläpp alls, medan en kommun som erbjuder ett systemeffektivt värmesystem (och tar hand om grannkommunens avfall) blir boven. Om en bostadsrättsförening kopplar bort sig från fjärrvärmenätet och går över till bergvärme försvinner utsläppen från statistiken, medan energisystemet i verkligheten blir mindre effektivt. 

4. Ge kommunerna tillgång till sekretessfri energi- och klimatstatistik. Sveriges kommuner ska enligt lag ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Men i dag beläggs delar av statistiken med sekretess (där det är ”för få” företag som ingår). Detta gör att det i värsta fall är omöjligt att veta hur mycket energi som faktiskt förbrukas i den egna kommunen. Malmö stad begärde 2014 ut sekretessbelagda uppgifter från SCB, med hänvisning just till lagen om kommunal energiplanering. Ändå fick de avslag på sin begäran. Vi vill att regeringen ger statistikmyndigheterna i uppdrag att undersöka hur kommunerna kan få den statistik de behöver utan att sekretessen sätter käppar i hjulen.

5. Det behövs indikatorer för konsumtionens klimatpåverkan. Kommunerna behöver statistik nedbruten på lokal nivå som beskriver klimatpåverkan från medborgarnas konsumtion, helst uppdelat på särskilt viktiga sektorer som livsmedel, textilier och internationellt flyg. Stockholm Environment Institute har utvecklat det digitala verktyget Konsumtionskompassen, med klimatdata från konsumtion ner på postnummernivå. Glädjen i kommunerna är stor över att detta äntligen finns. För att få långsiktig nytta av satsningen behöver datan regelbundet uppdateras och lämplig myndighet behöver få i uppdrag att förvalta datan.  

”För att få långsiktig nytta av satsningen behöver datan regelbundet uppdateras och lämplig myndighet behöver få i uppdrag att förvalta datan.”

Klimatkommunerna uppmanar regeringen och dess myndigheter att göra en ordentlig satsning för att se till att kommunerna via dataportal.se får tillgång till tillförlitlig, aktuell och ”heltäckande” energi- och klimatstatistik att använda i sitt omställningsarbete. Vi finns här som dialogpartner, med konkreta exempel, erfarenheter och idéer från våra medlemskommuner.

Filippa Borgström
Maria Ivansson
Verksamhetsledare, Klimatkommunerna

Läs mer i ämnet:

”Med bättre klimatdata kan vi accelerera klimatomställningen”

”Därför behövs klimatkollen”